SAFE:s verksamhetsberättelse 1999

 

Allmänt

Efter valframgången 1998 fick SAFE fler platser än någonsin i fullmäktige, nämnder och styrelser. Det innebar att SAFE:s politiska verksamhet och inflytande blev större, och att SAFE. fick fler kommunala förtroendeposter än någonsin tidigare. Totalt är nu 24 av SAFE.s medlemmar engagerade i något företroendeuppdrag.

Inga stora, dramatiska händelser har inträffat i kommunpolitiken under året. 1999 präglades liksom de föregående åren av fortsatta nedskärningar inom vård, skola och omsorg, just de områden den socialdemokratiska regeringen säger sig "värna om".

Kommunens minoritetstyre (s/c/fp) har försökt att mörklägga det faktum att nedskärningarna fortsätter inom kommunen. Man har hänvisat till att barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har fått mer pengar i kronor och ören.

Detta har dock varit helt otillräckligt för att klara bibehållen kvalité med tanke på bl.a. kostnadsökningar och ökat vårdbehov.

SAFE:s viktigaste politiska insats under året var att vi lyckades punktera mörkläggningsförsöket och klargöra i massmedia och i fullmäktige att nedskärningar faktiskt blev följden av det budgetförslag s/c/fp röstade igenom. Företrädare för dessa partier tvingades till slut medge att vi hade rätt.

 

Styrelse

Styrelse har varit Eva-Lill Brännström (kassör), Uno Kenstam , Bernt Hultberg och Thomas Erixzon. Styrelsen har inte haft några speciella möten, utan styrelsen har deltagit på medlemsmöten, där besluten tagits.

Revisorer har varit Marianne Broman och Pelle Månsson.

 

Möten

Vi har haft medlemsmöten torsdagar 19.00 och söndagar 10.30 på Kyrkogatan 7 i vår lokal.

Skyltfönster

Under året har tre större skyltningar varit placerade i vårt fönster på

Rådhusgatan 34 snett emot Åhléns.

Skyltningarna har varit: 1. Vårt budgetförslag för Nässjö kommun för 1999.

2. Bilder från 1 majfirandet. 3. Skyltning av vårt budgetförslag inför 2000 i form av en "julskyltning".

Skyltfönstret var under en tid på hösten utlånat till elever från Norråsaskolan för en skyltning om fred i samband med FN-dagen den 24 oktober.

Kontinuerligt har skyltning om våra föreläsningar, nya flygblad, boktips etc. förnyats.

 

1 maj

Vi hade en fantastisk 1 maj med bra väder och god stämning. Ca 90 personer deltog, vilket var något färre än förra året. Vårt tåg hade en särskild "Nej till EU"-avdelning, där alla - oavsett partitillhörighet - som ville demonstrera mot EU kunde gå med. Vi utgick från Myggans plats med Höglandskåren i täten och marscherade under parollerna:

- Slå vakt om välfärdssamhället - Säg nej till EU

- Stoppa nedskärningarna inom äldreomsorgen

- Stoppa regeringens högerpolitik

- Förstärk nattbemanningen inom äldreomsorgen

- Öppna en avdelning till vid lasarettet i Nässjö

- Nej till EU

- Ökad personaltäthet inom äldreomsorgen

- Släpp burhönsen fria

- Lyssna på personalen inom förskola och skola

- Återställ kvalitén inom förskola och skola

- Bomber skapar inte fred

- Slit inte ut personalen inom skolan

- Stoppa nedskärningarna inom skolan

- Fler lärare i skolan

- Stoppa nedskärningarna inom förskolan

- Riv inte Lindenhusen vid Sturegatan

- Beskatta fallskärmsgänget

Slutmål var Centralskolans matsal där det vankades kaffe, musik med sånggruppen Matroshka från Jönköping, clownen Skorpan och tal av Pelle Månsson. Evenemanget i sin helhet spelades in på video.

 

Interpellationer

Interpellanten står inom parentes.

* Hur klarar vi barnomsorg och skola 2000?

Förskola och skola ska få 7 miljoner kronor mer i budgetdirektiv år 2000 än de har 1999. Det står klart att det inte räcker för att behålla kvaliteten inom verksamheterna. Frågan till Greger Phalén var alltså hur han såg på detta och om han ville agera för att stoppa fortsatta nedskärningar. (Uno Kenstam)

* Angående konsekvenserna för Nässjö kommun av EU-medlemsskapet.

Den socialdemokratiske EU-motståndaren Sören Wibe, som tillika är ekonom, har gjort en analys av pengaflödena från Sverige till EU (avgift) och från EU till Sverige (region, struktur och jordbruksstöd) mellan åren 1995-1997. När dessa ungefärliga beräkningar görs kommunvis, så visar de att 182 miljoner kronor har gått från Nässjö till EU, emedan återflödet varit 57 miljoner. Nässjö kommun skulle alltså förlorat i storleksordningen 125 miljoner på EU åren 1995-1997. Frågan var hur Greger Phalén såg på detta underskott och om han tänkte ta upp det med statsmakten. (Bernt Hultberg)

* Angående Nässjö Lasarett.

Sjukhusledning och chefsöverläkare i Eksjö planerar att flytta över stroke och ortopedrehabiliteringen till Eksjö. Höglandssjukhuset i Nässjö är också tänkt att döpas om till vårdcentral. Hur agerar Greger Phalén och kommunledningen för att inte förlora mer arbetstillfällen vid lasarettet? (Bernt Hultberg)

* Angående fastighetsägande och fastighetsskötsel i kommunen

I början på 90-talet gjordes en ny organisation för att förvalta kommunens fastigheter, som innebar att "köpa-sälja"-system byggdes upp. Har detta system lett till effektivitet och är det ett bra system? Interpellationen var ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförande Anci Magnusson, omsorgsnämndens ordförande Jeanette Söderström, tekniska nämndens ordförande Gert Wågman och kommunstyrelsens ordförande Greger Phalén, vilken svarade å allas vägnar - varvid den tänkta diskussionen i praktiken uteblev. (Uno Kenstam)

 

 

Inlämnade motioner (och några motionssvar)

Motionären står inom parentes.

* Angående suppleants rätt att delta i fullmäktiges överläggningar.

För att öka intresset för kommunfullmäktiges arbete borde även ersättare få rätt att yttra sig på kommunfullmäktiges möten, dock utan förslags- och rösträtt. Denna rätt har ersättare idag i nämnder och styrelser. De deltar i själva diskussionen med samma tyngd och intresse som de ordinarie ledamöterna och kan tillföra viktiga synpunkter. Motionen avslogs. (Bernt Hultberg)

* Bingolotto, föreningar och föreningars ekonomi.

Många föreningar har ekonomiska problem och måste jobba mer och mer med Bingolotto och liknande. Kommunen borde sammanträffa med föreningarna för att diskutera problemen, men också se över bidragssystemet. Motionen krav på sammanträffande genomfördes, men någon genomgång av bidragssystemet gjordes ej. Kultur och fritidsnämnden konstaterar bara att de saknar pengar. (Bernt Hultberg)

* Kvalitetssäkra utbildningen för elever med behov av särskilt stöd.

Många elever får inte den hjälp och det stöd de behöver för att klara sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. I nedskärningstiderna drabbas nu de som tidigare klarat sig någorlunda. Det borde tas fram ett rejält beslutsunderlag till politikerna, så att det skulle kunna budgeteras tillräckliga resurser till dessa elever. (Wilhelm Brüggemann)

* Anläggandet av övergångsställe i Fredriksdal.

Det går mycket trafik genom Fredriksdal. Ett ordentligt utformat övergångsställe skulle underlätta. (Marianne Broman)

 

Besvarade motioner

Motionären står inom parentes.

* Inrätta ett kommunalt miljöbokslut.

Motionen om miljöbokslut besvarades med att nämnderna redovisar miljömål, som sedan utvärderas. Motionen handlade dock om att miljötillståndet i kommunen skulle redovisas. Vi yrkade i första hand återremiss, eftersom motionen inte hade skickats till miljö- och byggnadsnämnden för yttrande. Då det inte fick gehör, vidhöll vi motionens krav. (Thomas Erixzon)

 

* Hur analysera och ta ställning till eventuell investering i utbyggnad av

F-9-skolor?

Utbyggnad av F-9-skolor skulle kosta stora summor. Därför borde vi i eventuella investeringsbeslut bedöma värdet av om- och utbyggnad av lokaler gentemot de eventuella pedagogiska vinsterna. Vi fick ett svar som kan anses ligga i linje med motionen. (Uno Kenstam)

* Skyltar på offentliga byggnader.

För att lättare kunna orientera sig och samtidigt öka kunskapen om vad olika offentliga byggnader nyttjas till borde skyltar sättas upp. Tekniska nämnden fick i uppdrag att se över och komplettera skyltar. (Bernt Hultberg)

* Dokumentera sommarstuge- och koloniområden i Nässjö kommun.

För ett halvsekel sedan växte det upp sommarstugeområden i hela landet och så även i Nässjö. Samtidigt växte det upp koloniområden, där folket från hyreshusen hade möjlighet att odla en egen täppa. Det finns flera sådana i kommunen. Med anledning av detta föreslog vi att högst 10.000 kronor skulle avsättas för att dokumentera Åkers koloniområde. Tyvärr fick vi avslag. (Bernt Hultberg)

* Angående inrättande av ett äldre- och handikappombud.

Under 90-talet har stora nedskärningar gjorts inom äldre och handikappomsorgen. Det finns risk för att den behövande inte får den hjälp den är berättigad till. Ett äldre- och handikappombud skulle kunna fylla ett stort behov av att särskilt tillvarata omsorgstagarnas intressen. Svaret var att motionen får sin slutliga behandling i samband med att servicedeklarationer tas fram i kommunen. I svaret angavs att kommunen är ansluten till landstingets förtroendenämnd, med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan som kontaktperson. Denna förtroendenämnd har dock inget att göra med de biståndsbeslut som tas i kommunens omsorgsverksamhet.

Dessa åtgärder ansåg vi inte på något sätt ersätta ett självständigt arbetande och uppsökande ombud och vi vidhöll motionens krav. (Anders Hansen)

 

Större kommunfullmäktigeärenden

* När det alkohol- och drogpolitiska programmet skulle tas så yrkade vi att kommunens representation skulle vara alkoholfri, vilket en majoritet i kommunfullmäktige röstade emot.

* Vi föreslog att ett ökat antal tillnyktrings- och avgiftningsplatser skulle skrivas in i det hälsopolitiska programmet, vilket dock avslogs.

* Kommunen hade att yttra sig över ett förslag till skatteutjämning mellan kommunerna. Förslaget till yttrande var emot att staten skulle ha s.k. specialdestinerade statsbidrag, vilka innebär att staten bestämmer hur kommunen ska använda vissa pengar den får, t. ex. bestämma att vissa pengar ska gå till äldreomsorg eller skola. Vi anser inte att det är fel att staten ibland styr hur pengarna ska användas. Det finns flera exempel på att statlig styrning lett till god kvalitet på den kommunala verksamheten under stora delar av efterkrigstiden, bl.a. inom omsorg för äldre och handikappade, barnomsorg och skola.

* Efter det att vi sett hur resultatet blivit av 1998 års budget, så föreslog vi att barn-och utbildningsnämnden, kultur-och fritidsnämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden inte skulle behöva ta med sig sina underskott till 1999. Dessutom ville vi att 3,5 miljoner kronor skulle anslås till omsorgsnämnden för att öka veksamheten med 15 sjukhemsplatser, 10 korttidsplatser för dementa samt dagverksamhet.

* Vi förslog att partistödet skulle halveras.

* Moderaterna hade lagt en motion om att lägga ut mer av kommunal verksamhet på entreprenad. Då vi har diametralt motsatt åsikt yrkade vi ett rakt avslag.

* När en gammal eller handikappad ska betala sina avgifter till kommunen, så beräknas den inte bara på inkomsten utan förmögenhet över 100.000 kronor (s.k. förbehållsbelopp) vägs också in. Vi yrkade att ärendet skulle återremitteras för att reda ut vad konsekvensen blir av att ta bort förbehållsbeloppet, dvs förmögenhet skulle inte beaktas vid avgiftsberäkning utan bara inkomst. Många gamla har ju t.ex. sommarstuga, pengar på banken, som de vill att anhöriga ska ha, eller annan egendom som betyder mycket för den gamle. Räknas förmögenhet in i underlaget för att ta ut avgifter, så kanske egendom måste säljas.

* När förslaget till hur mycket pengar nämnderna ska få inför budgetåret 2000, så lade vi som vanligt vårt förslag om att nämnderna först och främst skulle tala om vad de anser sig behöva utifrån de mål som finns uppsatta och de lagar och regler som gäller. Därefter ska fullmäktige ta ställning till vilka s.k. budgetramar som ska sättas. Som det är idag får nämnderna bara angivet en summa pengar, d.v.s. en budgetram som de ska pressa in hela sin verksamhet i - oavsett behov.

* När boendefrågor i stort var uppe till diskussion i kommunfullmäktige föreslog vi att det hyreshus- och radhusområde som är byggt kring Norråsagatan och Sturegatan kring 1950 och ritat av Erik Sigfrid Persson bör vårdas och bevaras i sin helhet.

* Sedan färdtjänsten försvann ur socialtjänstlagen och blev en egen färdtjänstlag har det öppnats möjligheter till kraftiga försämringar. Kraven för att få färdtjänst är strängare idag. Begreppet "svårigheter" har blivit "väsentliga och långvariga svårigheter" etc. Vi yrkade förstås på att dessa skrivningar om försämrade möjligheter till färdtjänst togs bort.

* Vi sade nej till detaljplaneändring vad gäller bensinstation på ICA Kvantums parkeringplats.

* Alla typer av offentligt betalda persontransporter inom länet ska samordnas för att spara pengar. Vi föreslog att den arbetsgrupp som ska ta fram förslag till gemensamt regelverk och taxor för färdtjänst och sjukresor skulle göras utifrån den enskildes situation och behov.

 

Budget

SAFE ville bryta med nedskärningspolitiken och istället bibehålla kvalitén och påbörja en förbättring på vissa områden inom äldreomsorg, förskola och skola. För att möjliggöra detta föreslog vi att den kommunala skattesatsen i Nässjö skulle höjas med 70 öre. En kommunal skattehöjning är bättre än en fortsatt nedskärningspolitik!

Skattehöjningen skulle inneburit en hundralapp mer i månaden i skatt för den som tjänar 15 000:-/månad. Vi hade kompenserat låginkomsttagare i kommunen genom att sänka avgifterna på de lägsta inkomstnivåerna inom förskolan och äldreomsorgen.

Vi anslog 13,6 miljoner kronor mer än vad s/c/fp vill ge till omsorgsnämnden. Av denna summa ville SAFE ge 9 miljoner till ökad personaltäthet inom äldrehem, gruppboende och hemtjänst i Nässjö - det hade inneburit en ökning med ca 35 tjänster inom dessa områden. SAFE ville också öka personaltätheten inom handikappomsorgen och avstå från att höja kostpriser och hyror inom äldreomsorgen.

SAFE anslog 14,4 miljoner mer till barn- och utbildningsnämnden än vad s/c/fp gjorde. Av denna summa ville SAFE anslå 3 miljoner till förskolan, bl.a. till barn med särskilda behov. Vi ville helt ta bort skolmåltidsavgiften på Brinellskolan, sänka barnomsorgsavgiften för familjer med låg inkomst. SAFE ville förstärka grundskolan med 3,5 miljoner, gymnasiet med 4 miljoner och musikskolan med en halv miljon.

På övriga områden i kommunen ville SAFE bl.a. ge mer till ungdomsverksamhet inkl. fritidsgårdar, föreningsstöd, bibliotek och allmänkultur. Föreningsbyrån skulle kunnat drivas vidare på samma sätt som nu.

Kommunen skulle fått möjlighet anställa ytterligare en miljöinspektör och göra en förstudie till en ny och mycket välbehövlig brandstation. Mer pengar hade behövts till gatuunderhåll, vilket varit eftersatt de senaste åren.

SAFE ville också radikalt förbättra färdtjänsten i Nässjö kommun - reglerna nu för de färdtjänstberättigade är bland de sämsta i länet!

SAFE ville ge mindre pengar till bl.a. partistöd, politikerarvoden och kommunalrådslöner.

SAFE:s budgetförslag slutade på ett överskott på knappt 5 miljoner kronor. Detta överskott hade kunnat användas till att klara de problem som kan uppkomma under året.

Vi ville med vårt budgetförslag visa att det går att bryta med nedskärningspolitiken - om viljan finns! Nedskärningarna i Nässjö kommun är ingen tillfällighet eller något nödtvunget eller ödesbestämt, utan beror på politiska beslut!

Hela vårt budgetförslag finns att få separat. Budgetdebatten och omröstningarna vid fullmäktiges budgetsammanträde finns utförligt beskrivet i "SAFE-bladet, vintern 99/00, samt på SAFE:s internetsida.

 

Studiebesök

Uno Kenstam och Bernt Hultberg har deltagit på ett antal av NNABs (Nässjö Näringsliv AB) möten. NNAB är ett bolag som med finansiellt stöd av kommunen ska bedriva näringslivsbefrämjande arbete. Bolaget är delägt av många företag.

Vårt parti bjöd Lars Ågren, professor emiritus i arkitektur, till Nässjö. Några av partiets medlemmar deltog i en rundvandring i Runneryds bostadsområde tillsammans med Lars Ågren. Motivet var att få professionella synpunkter på bostadsområdet, som är ritat av Erik Sigfrid Persson och som vi vill bevara från rivningar. Vi vill i stället finna möjligheter att utveckla bostäderna här. Lars Ågren ansåg att husen var i gott skick och att de borde byggas om - t. ex. lägga ihop två mindre lägenheter till en större. Om det kommunala bostadsbolaget inte ville göra detta var alternativet att sälja till någon som kan göra området rättvisa.

Föreläsningar

* Vårens föreläsningar inleddes den 6 februari med där vi själva gjorde en offentlig valanalys under rubriken "Kommunalvalet i Nässjö 1998 - dess efterspel och vad vi gör nu".

* Den 20 mars var Margareta Norlin, Södertälje, på besök och berättade om "En skola för alla - vart tog den vägen?" Norlin är en känd debattör och skribent i barn- och ungdomsfrågor

* Höstföreläsningarna inleddes den 16 oktober med ett besök av Gunnar Hansson, Eksjö. Han berättade om Ernst Wigforss (som han har skrivit en avhandling om) under rubriken "Socialdemokratins idéarv - vart tog det vägen?"

* Den 13 november gästades vi av barnläkaren Henry Ascher, Göteborg. Han föreläste på temat "Den sjuka vården - om sjukvården i nedskärningarnas Sverige".

* Den 4 december kom Anita Persson, f.d. intendent vid Strindbergsmuseet i Stockholm och berättade under rubriken "August Strindberg. Kämpen i sitt och vårt samhälle - kamp och konflikt".

Samtliga föreläsningar har varit på lördagseftermiddagar i IOGT/NTO-lokalen och har varit väl besökta.

I samband med föreläsningarna gjordes två flygblad, där vårens resp. höstens föreläsningar presenterades

 

Andra möten

Vi hade en intern studiedag för partimedlemmar som var nya i styrelser och nämnder.

Vi har deltagit på ABFs och Nässjö Fritidsråds årsmöten.

Christina Wigelius från Nässjö kommuns kommunledningskontor gästade oss för att berätta om det s.k. tillväxtavtalet som många kommuner är med att ta fram.

 

 

 

Övrigt

Vi har haft bokbord ett antal gånger i centralorten, liksom ett i Bodafors på Hyveldagen, Malmbäcks marknad och på Forserums marknad.

Vi har med sponsring fått reklam uppsatt på några sporthallar och idrottsplatser.

Vi deltog med vår fana vid firandet av nationaldagen.

Ett större flygblad har producerats inför 1 maj, och det skickades ut till alla hushåll i kommunen. Framtagande av ett budgetflygblad påbörjades.

Vi är medlemmar i ABF och Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja.

Flera av partiets medlemmar har skrivit insändare och artiklar till lokal- och rikspress.

Thomas Erixzon var med i ett inslag på TV 4 om Runneryds bostadsområde och de tänkta rivningarna där.

 

 

 

 

Slutord

Vår tid präglas tyvärr av privatiseringar, avregleringar och utförsäljningar av allmän egendom. Arbetslösheten är fortfarande mycket hög och ojämlikheten ökar i landet. Både mångmiljardärerna och soppköken blir fler. EU-anpassningen i landet har onekligen haft sitt pris!

Det är dock viktigt att hålla visionen om ett jämlikt samhälle levande. Ett samhälle där skolan verkligen är till för alla och där alla kan se fram mot en trygg ålderdom och en bra pension. Ett samhälle där makten verkligen utgår från folket och inte från kapitalet, ett klasslöst samhälle som värnar om miljön och människorna.

I vår kommun måste vi göra vårt bästa för att hålla denna vision levande genom vårt dagliga agerande mot nedskärningspolitiken och mot ojämlikhet och minskad demokrati. Vi vill istället lyfta fram att vi alla har ett ansvar för en bättre skola, vård och omsorg, för en bättre miljö och för en levande demokrati.

Hjärtat sitter till vänster!

 

 

 

 

 

Nässjö, mars 2000

 

 

Eva-Lill Brännström Bernt Hultberg

Uno Kenstam Thomas Erixzon