Maktbalansen mellan politiker och tjänstemän

SAFEs synpunkter till Barn- och utbildningsnämndens remissyttrande angående utredning vad gäller kommunledningskontorets framtida roll, kommundirektörens framtida roll och centralisering/samordning av administrativa rutiner.

 

 

       Reflektion kring fullmäktiges uppdrag

Fullmäktiges uppdrag innebär i korthet att utreda administrativ samordning samt analysera hur kommundirektörens och kommunledningskontorets (kd/klk) roller ska kunna stärkas.

 

Första uppdraget ger ingen större anledning till frågor. Däremot måste vi fråga oss vad uppdraget kring kd/klk innebär. Att stärka någonting kan ha olika innebörd. Det kan innebära mer makt och ett vidare område där makten utövas. Det kan också innebära att förtydliga genom att skala bort, dvs precisera mycket tydligt de områden där kd/klk ska vara mycket starka.

 

Kd/klk:s verksamhet har ökat. Det rör sig om färdtjänst, skolbussar, utbildning för vuxna (som har ökat i omfattning sedan Kunskapslyftet började) etc. Dock är en mycket stor del av de medel som ställs till kommunstyrelsens förfogande bidrag som bara ”tar vägen över” kommunstyrelsens budget för vidare befordran.

 

       Reflektion kring materialet vad gäller administrativ samordning

Här hänvisas till vad som redan pågår samtidigt som få nyheter kommer fram och i beslutsförslaget hänvisas till andra halvåret 2004. Den del av uppdraget som berör administrativa rutiner kunde med fördel ha hanterats som ett separat uppdrag och därmed inte berörts överhuvudtaget i denna utredning, utan lagts på bordet när den är klar, dvs andra halvåret 2004.

 

       Reflektion kring materialet vad gäller kd/klk:s roll

Att göra en grundlig rekapitulation av förutsättningarna är viktigt. En stor del av materialet är också en genomgång av de förutsättningar under vilka kommunledningskontoret/kommundirektören arbetar. Särskilt berörs det strategiska arbetet, för vilket kommunstyrelsens förvaltning och dess ledande tjänsteman har ett särskilt stort ansvar. Det gäller att driva strategiska frågor framåt samtidigt som alla delar av den kommunala förvaltnings- och bolagsverksamheten ska uppmuntras att delta - i hela eller tillämpliga delar av det strategiska arbetet - för kommunens bästa.

 

När det gäller de konkreta förslagen finns det anledning att ta en ytterligare funderare av främst två skäl. Det ena är att det finns förslag som kan vara tveksamma ur demokratisynpunkt och som kan påverka maktbalansen mellan politiker och tjänstemän. Det andra skälet är att förslagen inte är tillräckligt preciserade. Förslagen har karaktären av diskussionsunderlag, vilken inte i sig är dåligt, men det gör att de konkreta beslutsförslagen är väldigt luddiga. Dvs beslutsförslagen landar i uttryck som ”i enlighet med…” och ”enligt ovan”.

 

Vad vi tycker att Barn- och utbildningsnämnden ska ha med i sitt remissyttrande:

 

1.     delen vad gäller administrativ samordning kunde avvaktats tills det fanns något att tillföra.

2.     det borde klargöras från politiskt håll vad innebörden är av att ”stärka” kd/klk:s roll.

3.     förslagen kring kd/klk konkretiseras för att det lättare ska kunna gå att ta ställning till dem.

4.     förvaltningschefsgruppen ska inte kunna initiera och genomföra en beredning av ett ärende och sedan kunna presentera det för berört organ, som då enligt vår tolkning har det formella beslutsbefogenheten. För att
(fritids-) politiker ska kunna hänga med är det viktigt att nämnd/styrelse formulerar ett uppdrag, som givetvis mycket väl kan komma från tjänstemannahåll.

 

 

Uno Kenstam                                                 Bernt Hultberg