Det stora tågrånet

Föreläsning i Nässjö den 2 juni med Mikael Nyberg

Nyberg menade att järnvägstrafiken kräver en planhushållning, vare sig den bedrivs i statlig eller privat regi. Nu är det närmast marknadskaos inom järnvägstrafiken. Detta är den främsta orsaken till det tågkaos som råder. Sverige är det land som gått längst i världen med att dela upp järnvägstrafiken på olika aktörer och låta marknadskrafterna styra.

Denna utveckling inleddes 1988 då SJ och banverket blev två separata delar. Detta var stick i stäv med talesättet bland järnvägare att ”hjulen och rälsen” hänger ihop.

2001 sker nästa stora förändring; då styckas SJ upp i en rad självständiga bolag. Green Cargo tar hand om godstrafiken, Jernhusen om fastigheterna etc. SJ självt ombildas till ett aktiebolag. En rejäl avkastning på kapitalet blir den enda meningen med verksamheten.

Banverket delas upp i en beställar- och en utförardel. Den sistnämnda kan konkurrensutsättas med utomstående företag.

För att hävda sig i konkurrensen sparar man in på reservdelar och personal. Man drar ner på löpande underhåll och gör bara akuta insatser. Men konkurrensen fungerar inte, de indirekta underhållskostnaderna har skenat iväg under 00-talet. Detta är bl.a. telekommunikation, elnät och interaktion mellan operatörer.

Medan banarbetarna ute fältet har blivit färre, så har antalet anställda ökat på kontor; personer som skriver kontrakt, beställer och göra upphandlingar o. dyl. Cheferna till de olika bolagen rekryteras numera utifrån och är inte så järnvägskunniga. De är bra på att skriva kontrakt, men vet egentligen inte så mycket om vad kontrakten handlar om.

Tidigare var det en planmässig nedläggning av järnvägstrafiken, nu ser vi marknadens sönderfall.

De som har drivit denna utveckling är personer i samhällets topp; statssekreterare, chefer osv. De har ofta haft personliga intressen av detta; som bolagschefer har de blivit mer betalda. En som tjänat stora pengar på bolagiseringen av järnvägen är bl.a. Björn Rosengren; f.d. minister i Göran Perssons regering.

EU har också skyndat på utvecklingen mot privatisering och bolagisering av järnvägstrafiken.

Thomas Erixzon