Svar på interpellation rörande åtgärder utifrån befolkningsenkät

Svar på interpellation från Per Eriksson nov -07

Allmänt

Det är egentligen enkelt att svara på interpellationen från Per Eriksson. Eftersom befolkningsenkäten kom precis i anslutning till att vi tog den nya handlingsplanen, så har vi inte kunnat ta hänsyn till resultaten i befolkningsenkäten och därmed blir det heller ingen uppföljning. Det betyder inte att kommunen inte arbetar med de områden som Per Eriksson pekar på som viktiga. De här områdena utgör de mest angelägna områdena att tänka på enligt befolkningsenkäten.

Jag vill passa på att göra en beskrivning av vad som folkhälsoarbetet innebär:

Nationella mål

Jag skall inte göra någon djupdykning i de nationella målen för folkhälsa utan kort nämna att man utgår från hälsans bestämningsfaktorer såsom t ex att de med sämre socioekonomiska förhållanden som grupp har sämre hälsa än dem som har goda socioekonomiska förhållanden. Folkhälsa är inte sjukvård, omsorg och behandling i traditionell mening. Ur folkhälsosynpunkt gäller synsättet att det är bättre att 1.000 normalbrukare av alkohol minskar sin konsumtion något än att en person med alkoholproblem blir nykter. Det nationella dokumentet pekar på 11 målområden som jag inte drar här. Jag visar en bild. (1)

Arbetet ska vara kompensatoriskt, systematiskt, långsiktigt, brett, men vissa riskgrupper är utpekade. Arbetet ska kunna följas upp.

I den senaste lägesrapporten från socialstyrelsen som beskriver 2006 framgår det att det i huvudsak är en gynnsam utveckling av folkhälsan, men att för vissa grupper – de som Per Eriksson nämner – är det mer bekymmersamt idag.

Regionala mål

I länet finns det ett hälsopolitiskt program, men det är sedan 1998. Det som möjligen kan utgöra ett aktuellt dokument på länsnivå är det regionala utvecklingsprogrammet som är tänkt att tas av regionstyrelsen senare i år. I detta program finns ett kapitel som på ett övergripande sätt beskriver vad länet vill med folkhälsan. Där beskrivs de förutsättningar som finns för en bra folkhälsa, såsom goda möjligheter till aktiv fritid, fin natur och även låg arbetslöshet som vi hoppas ska kunna bibehålla.

Nationella och regionala mål är övergripande till sin karaktär och kan knappast vara annat. Det gör att vi i kommunerna måste göra tydliga prioriteringar eftersom vi aldrig kommer att kunna arbeta planmässigt med allt som innefattas av begreppet folkhälsa.

Lokala styrdokument

Hälsorådet lever ett reglementeslöst liv, men tar sin utgångspunkt i kommunstyrelsens beslut från februari 2000. Hälsorådet är beredande organ för att ta fram folkhälsopolitiskt program, liksom handlingsplaner utifrån programmet. Under 2008 ska det folkhälsopolitiska programmet utvärderas och vad det ger vid handen får vi se, liksom vad det blir för fortsättning. Den senaste handlingsplanen antogs av kommunstyrelsen i juni förra året.

De program och planer som beslutas efter hälsorådets beredning ska tas upp och arbetas med ute i den kommunala organisationen.

Befolkningsenkäten

Befolkningsenkäten som Per Eriksson hänvisar till visar på följande: Nässjö (2) och det är inte förvånande att vi ligger på länssnittet. Skarpare grönt innebär att vi är bättre än snittet och skarpare rött innebär att vi är sämre. När det gäller förtidspensionärer (3) så är det väl ingen som förvånas över att de som grupp ligger sämre till än snittet. Att utrikes födda (4) även de som grupp ligger sämre till är kanske heller inte konstigt, liksom arbetslösa (5). Att livets påfrestningar är särskilt stora för dessa grupper kanske vi förväntar oss även om det vore önskvärt att de hade en bättre situation när det gäller hälsa.

Alarmerande är dock yngre kvinnors psykiska välbefinnande (6) och unga vuxnas (7) alkoholkonsumtion.

Problemet med befolkningsenkäten är att t ex gruppen förtidspensionärer inte delas upp per kommun. Det är svårt att få så mycket nytt ur statistiken som inte redan är bekant, men om jag fick nedbruten statistik som t ex visade att förtidspensionärer i en annan kommun hade bättre hälsosituation än i Nässjö skulle jag ju veta att det finns något att lära av den andra kommunen. Tyvärr går inte det. En ny befolkningsenkät diskuteras och då måste statistiken göras så att den blir mer användbar än bara en redovisning. Konsekvensen är då givetvis att den blir dyrare. Tiden för att ta fram den måste också kortas.

Svar på frågor

Samtidigt som kommunstyrelsen antog ny handlingsplan så presenterades utvärderingen av den förra. Den mäter av de aktiviteter vi genomfört, men det är oerhört svårt att mäta de effekter aktiviteterna haft på folkhälsan. Folkhälsans förändring sker långsamt och det gör att effekterna är svåra att mäta. Jag tänker inte dra utvärderingen här ikväll, men kort beskriva vad som görs.

Svårigheten är att nå vuxna. De bestämmer själva över sin situation. Där har kommunen inte så stort inflytande. Där gäller det att visa på möjligheter via de kommunala verksamheterna. Landstinget är en viktig part. För vissa grupper av vuxna handlar det mycket om att arbeta samman med primärvården, vilket görs.

”Förbättringsarbete Nya Svenskar – en bra start i Sverige” heter ett arbete där landsting, folkhälsopersonal, integations- och skolpersonal deltar. Det är bl a seminarier för att minska revir och förbättra det gemensamma arbetet för nya svenskar. Detta arbete syftar till att vara en del i arbetet med den nya lokala överenskommelsen. I länet finns redan en regional överenskommelse mellan olika parter. Kommunens ekonomi- och integrationssektion ska ta hänsyn till ohälsa vid introduktionen. Hälsan brukar förbättras när de får uppehållstillstånd och påfrestningarna minskar. Ekonomiskt är det invandrade förtidspensionärer som har den svåraste situationen.

I nuvarande och kommande program rörande skydd och säkerhet nämns områden inom alla verksamheter, som ska förbättra hälsa genom förebyggande arbete. Det som sviktar litet är att någon total utvärdering inte är gjord av förra programmet – vilket faktiskt heller inte förutsattes.

Där vi påverkar mest är inom barn- och utbildningsnämndens område. I grundskolan förekommer det hälsosamtal, temadagar och ett påbörjat arbete med preventionsprogram mot alkohol. På gymnasiet har man i stort samma aktiviteter för att medvetandegöra eleverna om hur tonåren kan gestalta sig för att de ska kunna finna sig själva i sin situation.

Slutsatser

Mycket pågår och svårigheten är att peka på effekterna av insatta åtgärder – som det brukar vara. Att hålla samman detta är inte helt lätt.

Två saker jag ser fram emot för att kunna få en bättre bild av vad vi gör och dess effekter är framtagandet av välfärdsindikatorer. Sådana togs fram 2003 och gav en lägesbeskrivning. Nu ska nya välfärdsindikatorer tas fram och vi kan förhoppningsvis få relevant information om dagsläget. Förhoppningsvis kan vi något jämföra med 2003 års och därmed få underlag till bl a budgetarbetet. Dessutom hoppas jag att nästa befolkningsenkät ska bli mer användbar och vi får då ta ställning till kostnaden eller om vi ska avböja medverkan.

Det viktiga i denna debatt är enligt min mening om det finns synpunkter jag kan ta med mig i arbetet med det nya folkhälsopolitiska programmet – hur de nu ska se ut och vad som ska prioriteras.

Nässjö 29 jan -08

Uno Kenstam

Ordf i Hälsorådet