Korta fakta
om Nässjö kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige i Nässjö
har 57 ledamöter.
Vid valet 2014 fördelades platserna på följande sätt:
Socialdemokraterna 17
Sverigedemokraterna 11
Moderaterna 8
Kristdemokraterna 7
SAFE 4
Miljöpartiet 4
Centern 4
Folkpartiet 1
Vänsterpartiet 1
I kommunens majoritetsstyre
2014 – 2018 ingår Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Dessa partier har
tillsammans 30 röster av 57 i kommunfullmäktige. De har även majoritet i alla
nämnder och styrelser.
Nässjös kommunfullmäktige
sammanträder en gång i månaden – dock med uppehåll i juli. Vanligtvis är
sammanträdet den sista torsdagen varje månad. Sammanträdena brukar börja
kl. 18:00.
Budgetsammanträdet i november brukar dock
starta redan kl. 8:30.
Liten
fullmäktigeordlista
Beslut: i fullmäktige fattas vanligtvis med
enkel majoritet – om alla i fullmäktige röstar måste ett förslag alltså
få 29 röster för att vinna.
Bordläggning: man kan begära att uppskjuta beslut i ett ärende till
nästa sammanträde. Då räcker det med att en tredjedel (
Enkel fråga: fråga som ledamot ställer kommunalråd eller nämndordförande.
Bara den som ställer frågan och den som besvarar den kan delta i debatten.
(jfr interpellation)
Ersättare: den som blivit invald på
ersättarplats i fullmäktige. Är en ledamot frånvarande kan en ersättare gå in i
ledamotens ställe. Ersättaren har då som tjänstgörande samma rättigheter som
en ledamot. En ersättare som är närvarande på fullmäktige men inte är
tjänstgörande har dock vare sig yttrande- eller förslagsrätt och förstås inte
heller rösträtt. Ersättaren får dock arvode om han/hon är närvarande.
(SAFE har föreslagit att ej tjänstgörande ersättare i
fullmäktige ska ha yttrande rätt på samma sätt som man har det i nämnder och
styrelser).
Interpellation: fråga som ledamot ställer till kommunalråd eller
nämndordförande. Alla i fullmäktige kan delta i diskussionen kring frågan. (jfr
enkel fråga)
Kommunfullmäktige: kommunens högsta beslutande organ.
Kommunfullmäktige väljs direkt av kommuninvånarna vart fjärde år.
Kommunfullmäktiges sammanträden brukar i regel vara öppna. Hur
kommunfullmäktiges sammanträden ska ske styrs av kommunallagen.
Kommunen kan komplettera med en egen arbetsordning för fullmäktige;
denna får dock inte bryta mot kommunallagen.
Ledamot: den som blivit invald på ordinarie
plats i fullmäktige. En ledamot har yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt på
fullmäktige.
Motion: förslag som ledamot i fullmäktige lägger. Förslaget ska först
utredas av berörda kommunala nämnder innan fullmäktige till slut avgör hur den
ska besvaras.
Reservation: Om en eller flera ledamöter tycker att fullmäktige har
fattat fel beslut kan han/hon reservera sig mot detta. Det innebär att man
då inte är juridiskt ansvarig för det beslut som
fullmäktige har fattat. Om man inte har reserverat sig har man juridiskt sett
gått med på fullmäktiges beslut även om man har lagt eget förslag eller röstat
på något annat förslag än det som fick majoritet. Detta är anledningen till
att SAFE:s och andra partiers ledamöter vanligtvis reserverar sig när det egna
förslaget inte får majoritet i fullmäktige.
Votering/omröstning: vanligtvis fattas besluten i fullmäktige genom att
ledamöterna ropar "ja" till det förslag som man stöder. Om det är
oklart vilket förslag som fått flest röster eller om man tydligt vill framhäva
vikten av en fråga kan man begära votering/omröstning.
Fullmäktiges sekreterare läser då upp namnen på de närvarande ledamöterna
och man får rösta var för sig och får detta antecknat i protokollet.
Man kan rösta ja, nej eller avstå. Det räcker med om en enda ledamot
i fullmäktige begär omröstning för att den ska genomföras. Vid personval
skall omröstning vara sluten, d.v.s. man lämnar sin röst skriftligt på
samman sätt som när man röstar i en vallokal.
Yrkande: när ett ärende behandlas i fullmäktige kan ledamöterna stödja
alternativt inte stödja andras förslag. Man kan också lägga egna förslag under
debattens gång. Detta brukar kallas för att yrkar någonting. Stödjer man ett
förslag yrkar man bifall, stödjer man inte ett förslag yrkar man
avslag. Lägger man egna förslag i ärendet kan det ske i form av motförslag
eller tilläggsförslag/tilläggsyrkande.
Återremiss: tycker man att ett ärende är för dåligt utrett kan begära
återremiss. Frågan går då till vidare utredning hos berörda
nämnder/styrelser innan den behandlas i fullmäktige på nytt. Liksom vid
bordläggning räcker det att en tredjedel
(
Thomas Erixzon
Kompletteringar i
ordlistan kommer att ske fortlöpande.