SKOLAN SKAPAR VÅR FRAMTID!
Enligt den av riksdagen beslutade läroplanen och kommunens egen målplan ska förskola och skola arbeta för ett humant och demokratiskt samhälle präglat av samarbete och solidaritet.
Samtidigt går samhällsutvecklingen tvärtemot dessa fina tankar; beslut tas om privatisering, konkurrensutsättning, marknadsanpassning, kommersialisering och mer makt åt rika och kapitalägare.
Det är alltså långt kvar innan humanism och demokrati kan bli verklighet, och motståndet är starkt bland dem som drar nytta av ojämlikheten och orättvisorna.
Hur är det i Nässjös skolor?
Trots nedskärningarna, så har de flesta eleverna förutsättningar att klara undervisning och skolarbete. Utvärderingar i Nässjö visar, att 9 av 10 elever klarar kraven i svenska, matematik och engelska för att gå vidare till gymnasiets program.Det allvarliga är att 1 elev av 10 inte klarar kraven i dessa ämnen och att de här eleverna har det svårare idag att förbättra sin situation än förr.
Elever som klarat sig med ett nödrop - tack vare något högre resurstilldelning - har idag inte alltid denna hjälp. Hjälpen ges mer restriktiva numera. Elever som inte klarar skolan av sociala skäl kräver stora resurser framöver. De måste få mycket uppmärksamhet och stöttning för att de ska kunna finna en väg in i vuxenlivet.
Den pågående samordningen av resurserna för elever i behov av särskilt stöd kan säkert förbättra något.
Det okänsliga betygssystemet är dock ett stort hinder för dessa elever.
Det är viktigt att skolorna i de mindre tätorterna finns kvar. Skolverket har i sin utredning "Utbildningsvillkor i glesbygd" funnit att det är mindre mobbning, trygga elever och god stämning i mindre skolor.
Hur ser det ut i förskolan?
3 av 4 barn går i förskola. Redan där ser personalen vilka barn som behöver hjälp senare i skolan, men kan inte alltid ge barnet allt vad det behöver.Det beror på att personalen minskat i förhållande till antalet barn. De ges inte möjlighet att fullt ut utnyttja sina pedagogiska yrkeskunskaper. Det är absolut nödvändigt att barngruppernas storlek minskas för att få en socialt trygg miljö med mindre stress och buller.
Vad SAFE vill göra
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har under åren fått mer pengar, men det har inte räckt för att täcka de ökade behoven.Enligt facket skulle det behövas 61 miljoner kr/år (10.000 kr/elev) ytterligare för att återställa kvaliteten i skolan jämfört med för 10 år sedan.
Får inte BUN tillräckliga resurser drabbas eleverna och personalen. l det längre perspektivet drabbas samhället i stort, vilket visas i aktuell forskning.
Det mest allvarliga är att det förebyggande arbetet för att skapa trygghet för elever och minska sjukskrivningar personal försvåras.
Personalens yrkeskunskaper borde vara mer avgörande när det handlar om att bedöma varje barns/elevs behov av stöd och undervisning, eller se till att ytterligare expertkunskap tillförs.
Det får inte i första hand bli en diskussion om pengar när det krävs ett snabbt och rejält agerande för att åtgärda problem eller se till att en elev får det stöd som erfordras.
Det krävs en hård politisk kamp för att texten i kommunens målplan om att "barn/elever ges resurser utifrån sina behov" ska kunna förverkligas.
Inom skolans stora område finns många verksamheter. Det är svårt att beröra alla, men självklart är fritidshem, särskola, vuxenutbildning, SFI, administration/ledning, läromedelcentral, musikskola, skolbibliotek, skolmåltider, vaktmästeri och städ osv omistliga delar för att skapa en god grund för det livslånga lärandet.