Globaliseringens baksidor

Det sägs att globaliseringen skapar tillväxt och rikedom. Och det är sant när det gäller storföretagen och deras ägare. Kapitalet växer ju som bäst, när det ges möjlighet att utnyttja människor och naturtillgångar fritt över hela världen och när det kan spela ut arbetare i olika länder mot varandra.

Men det känns falskt for de av oss som får allt mindre i plånboken eller ser jobb och anställningstrygghet försvinna i den globala dimman. Och det känns falskt for arbetarna i de fattiga länderna som nu ofta far slita under nästan slavliknande förhållanden i de transnationella bolagen. Och det låter skriande falskt for de aidssjuka i Afrika som förnekas sin medicin för att de inte har råd att betala.

Den stora majoriteten av oss kommer aldrig att få ta del av globaliseringens påstådda gåvor. Det är som ett stort lotteri där bara de rika har tillgång till vinsterna.

Globaliseringen är inget nytt tillstånd i historien - om nu någon trodde det. Begreppet har funnits så länge som kapitalismen och kolonialismen har existerat.

Att fenomenet har upphöjts till något av vår tids borgerliga religion har helt andra förklaringar och den kanske viktigaste är att kapitalintressena inte längre ser socialismen som ett hot mot sin existens. Men makten behöver ändå ständigt konstruera nya skrönor att skrämma folk med i akt och mening att hålla kraven nere från de minst lönsamma och mest utsatta.

Förr i tiden skrämde makten undersåtarna med Gud eller djävulen. I dag krävs mer sofistikerade metoder.

Globaliseringen är egentligen ett annat ord för USA-dominans och i sin ekonomiska mening en annan benämning för imperialism och utsugning.

Globaliseringen har slutit samman världen i ett enda kapitalistiskt system med nyliberala förtecken och samtidigt splittrat upp tillvaron än mer genom att vidga klyftorna mellan fattig och rik.

Att klassklyftorna vuxit rejält även har hos oss vet varje låglönearbetare och varje lågpensionär av egen erfarenhet.

Pelle Månsson

Safe-medlem

(Nässjö)