Lissabon-fördraget;

vad betyder EU.s nya grundlag?

Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för (v), föreläste om EU:s nya grundlag, det s.k. ”Lissabon-fördraget” i Nässjö den 2 februari. Arrangörer var Nej till EU-Nässjö.

Eva-Britt sa att det var den tyske förbundskanslern Angela Merkel hade skickat ett brev till alla EU-ländernas regeringar med frågan om man kunde tänka sig att ändra det tidigare nedröstade grundlagsförslaget så att man ändrade orden men behöll innehållet. Förslaget till konstitution för EU hade ju röstats ner i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005.

EU-ländernas regeringar var positiva till Merkels förslag och det resulterade i det s.k. Lissabon-fördraget hösten 2007. Det nya grundlagsförslaget är dock till 95 % detsamma som det gamla. Det man har tagit är EU-symboler som flagga, nationalsång o.dyl. Utrikesministern fick också byta namn till den ”höge representanten för utrikes frågor” – men funktionen blir densamma.

Lissabonfördraget är alltså i stort detsamma som den förkastade grundlagen – men den är utformad så att man kan undvika folkomröstningar i länderna. Det är bara Irland som kommer att folkomrösta – Irland har i sin egen nationella grundlag krav på folkomröstningar för att godkänna avtal som detta.

Sverige har inte gjort något för att påverka fördraget. Man har inte begärt ett svenskt undantag för euron trots att svenska folket med stor majoritet röstade nej till EMU och euron 2003.

Den gamla konstitutionen omfattande 260 sidor begriplig text. Den nya omfattar 3000 sidor text som är näst intill obegriplig. Den innehåller en mängd bilagor och hänvisar hela tiden till de tidigare EU-fördragen. Det finns ingen översättning av hela fördragstexten – den kommer först att offentliggöras när Lissabon-fördraget är godkänt i alla EU-länder.

Det som finns att tillgå är en förenklad text som är översatt till svenska.

Det som man kan läsa ut av den är att EU kommer att ha det mesta som kännetecknar en egen stat, gemensamma gränser, gemensam inre marknad, gemensamt polissamarbete, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och ett gemensamt försvar. EU blir en egen juridisk person som kan sluta internationella fördrag.

Genom fördraget kan EU sedan självt besluta om att skaffa sig mer makt utan att fråga de nationella parlamenten – ”flexibilitet” kallas detta på EU-språk.

Eva-Britt berättade att 90 % av EU-lagarna beslutas av tjänstemän – de kommer aldrig upp för beslut i folkvalda församlingar. Är detta demokrati?

Det sägs att de nationella parlamenten ska få större inflytande med den nya grundlagen. Men man har bara 8 veckor på sig att reagera mot EU:s lagstiftning och till sist är det EU som beslutar ändå.

Enligt Lissabon-fördraget kan nu en miljon EU-medborgare skicka namnunderskrifter till EU. Men det noteras bara av EU att namnunderskrifterna kommit.

Rättighetsstadgan blir juridiskt bindande. Den har redan använts 120 gånger i EU-domstolen. Denna stadga blir ett hot mot den svenska arbetsrätten - den låg till grund för Vaxholmsdomen. Juridiska instanser kan nu avgöra när man har strejkrätt.

Civil- och straffrätt ska bli gemensam i EU. Det innebär att skilsmässolagstiftning kan bli gemensam i EU.

EU får också en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. I artikel 42 sägs att alla stater är skyldiga att med alla till buds stående bistå om ett annat EU-land blir angripet. I en annan artikel står det om ”europeiska intressen” hotas så skall EU-länderna ingripa.

Denna politik kommer att leda till ett gemensamt militärt försvar. EU-länderna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet.

Skrivningarna om FN är luddiga i Lissabon-fördraget eftersom det finns olika åsikter om detta inom EU.

Det alltmer djupare samarbetet som Sverige har med NATO framgår tydligt om man tittar på den svenska försvarsmaktens hemsida. Vi är redan i stort sett med i NATO. Av de svenska soldater som idag är utomlands är det få som är under FN-befäl.

Thomas Erixzon

Nej till EU-Nässjö