EU-parlamentets stora partiblock är för det mesta överens

Flera politiska partier försöker framställa valet till EU-parlamentet den 7 juni som ett val mellan ett ”rött” eller ”blått” EU. Men detta är vilseledande. I så gott som alla slutomröstningar är konservativa, kristdemokratiska, liberala och socialdemokratiska ledamöter i stort sett överens.

Under 2008 avgjordes totalt 535 ärenden i EU-parlamentet. Bara i två procent av dessa omröstningar stod det konservativa blocket klart emot det socialdemokratiska. Ingen av dessa omröstningar hade någon större principiell betydelse. De flesta var rena åsiktsyttranden, utan betydelse för lagstiftningen.

I EU-parlamentet är kraven på större makt åt EU i allmänhet och åt EU-parlamentet i synnerhet, en överideologi som oftast är starkare än skillnaden mellan de olika politiska grupperna.

EU-parlamentet är inte vad man normalt menar med ett parlament. Det saknar nämligen förslagsrätt och beskattningsrätt och har enbart en begränsad möjlighet att påverka lagstiftningen. Det är bara tjänstemännen i EU-kommissionen som har rätt att föreslå nya lagar inom EU. Parlamentet har vetorätt i allt fler frågor, men det är ministerrådet (d.v.s. medlemsstaternas regeringar) som fattar alla formella beslut.

EU-parlamentet är i allt väsentligt en demokratisk fasad för det byråkratiska och odemokratiska EU-systemet. I parlamentsvalet finns det två sätt att visa sitt motstånd mot EU. Man kan bojkotta valet som sådant eller välja att rösta på en uttalad EU-kritiker.

Sveriges möjligheter att påverka EU är mycket små. 18 platser av 736 i EU-parlamentet är bara 2,4 %. I det lagstiftande ministerrådet har Sverige 10 röster av 345, vilket gör 2,9 %. På den nivån ligger Sveriges inflytande. Mer än 80 % av alla nationella lagar stiftas nu på EU-nivå. Än värre blir det om Lissabonfördraget träder i kraft.

EU:s utveckling är enkelriktad. Makten centraliseras mer och mer till Bryssel. De nationella parlamenten marginaliseras och folkstyret sätts ur spel. Och har vi en gång överlåtit mer makt till EU, så är det oerhört svårt att ta tillbaka den.

Den enda möjligheten att återupprätta demokratin, alliansfriheten och den svenska samhällsmodellen är att Sverige lämnar EU och på nytt blir ett självständigt land.

Thomas Erixzon, Nej till EU, Nässjö.