Uno Kenstams närradioprogram september 2010.

 

Ekonomi

Mitt namn är Uno Kenstam och jag har fått förmånen att vara kommunalråd i Nässjö under en här mandatperioden.

 

Ekonomi och verksamhet är två sidor av samma mynt i en kommun. Har vi inte en fungerande kommunal ekonomi som klarar påfrestningar drabbar det verksamheten – vi som sitter i ansvarig ställning måste fatta beslut som innebär neddragningar, omprioriteringar och förändringar. Å andra sidan om inte verksamheterna fungerar tillfredsställande så drabbar det både medborgare och ekonomi.

 

Jag får emellanåt frågan varför skola och omsorg måste drabbas när det krisar – kan vi inte ta något annat. Jag vill ta tillfället i akt att redogöra litet för hur det ser ut. Det finns en risk att det blir litet rörigt, men jag ska försöka göra det tydligt.

 

Jag tar upp den del av kommunen som är traditionell förvaltning. Våra bolag tar jag inte upp i detta sammanhang, men de är givetvis viktiga på andra sätt.

 

De kommunala verksamheterna - utom bolagen - har kostnader på 1.600 miljoner kronor varje år. Här finns också intäkter på 260 miljoner kronor och vi har då ett netto som vi för det mesta brukar använda när vi beskriver hur mycket pengar vi har hand om i vår kommun. Nettot är på 1.340 miljoner kronor för 2010. Och när det då finns så mycket pengar varför måste vi röra skola och omsorg. Enkelt uttryckt beror det på att dessa verksamheter utgör större delen av dessa pengar.

 

Barn och utbildningsnämnden har en budget på 560 miljoner kronor. Häri ingår förskolor, grundskolor, gymnasium, skolmåltider, hyror, skolsköterskor. Vuxenutbildningen ligger inte under barn och utbildningsnämnden utan under kommunstyrelsen och har en kommunal insats på 18 miljoner kronor.

 

Vår omsorgsnämnds budget är på 430 miljoner. Omsorgsnämnden har hand om hemtjänst till dem som har svårt att klar sin vardag i hemmet – speciellt äldre. Här finns även särskilda boenden för äldre som inte längre kan bo kvar hemma. Omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatrin är andra delar som ger både stöd i personers hem och genom boenden med olika nivå på omsorg och stöd.

 

Omsorg och behandling av personer i olika åldrar med missbruk, stöd till familjer och barn som far illa av olika skäl och ekonomiskt bistånd till dem som inte har tillräckliga inkomster från arbete, pension och dylikt sköter individ och familjeomsorgsnämnden och deras budget är på 92 miljoner kronor.

 

Vi har en överförmyndarnämnd för dem som inte klarar att hantera sin ekonomi. Här finns då gode män och förmyndare samt ett kansli som har att kontrollera att allt går rätt till. Det är en liten verksamhet som gör mycket nytta för de 2 miljoner det kostar. Det är stora summor som vi tar ansvar för genom våra gode män och förmyndare.

 

Det som då omfattar de två enkla orden skola och omsorg utgör alltså 1.100 miljoner kronor. Återstoden är 240 miljoner kronor vilka går till – litet slarvigt uttryckt – allt annat. Vad är då allt annat?

 

                                                                 -*-

 

Jo det är bland annat utan någon inbördes ordning eller viktning: bibliotek och kulturverksamhet, allt som berör våra föreningar och anläggningar såsom simhall, sporthallar och olika planer och banor för olika aktiviteter, turistverksamhet, kollektivtrafik, miljöarbetet, allt som har med planer och bygglov att göra, långsiktig fysisk planering, räddningstjänst. Skötsel av gator och vägar tar många miljoner. Vi har arbetsmarknadsåtgärder och övergripande administrationen av vårt demokratiska system och ekonomin i kommunen. Det finns personalfunktion för att hantera löner och kontakterna med de fackliga organisationerna plus mycket mycket mer.

 

Allt detta betyder för mig att vi måste ha verksamheter som genomsyras av goda prioriteringar och effektivt genomförande, annars drabbas ekonomin och vi har en negativ spiral som skapar sämre förutsättningar.

 

Det är klart att den finanskris såsom den som startade i slutet av 2008 kan ingen kommun svälja utan att det blir konsekvenser i verksamheterna och för ekonomin. Vi lider fortfarande av sviterna av finanskrisen.

 

Vi höjde skatten med 35 öre 2009, vilket lindrade men inte hindrade sviterna av finanskrisen. Skattehöjningen gav oss visst rådrum. Även om det var svåra åtgärder som vidtogs och de märktes så behövde vi inte agera i panik. Den borgerliga regeringen har gett kommunerna ett visst stöd i krisen, men det är tillfälliga historier och ger inte kommunen någon möjlighet till långsiktig planering. Ska vi klara den kommunala verksamheten krävs bättre och mer långsiktigt statligt stöd.

 

                                                                 -*-

 

Vi vill ha en väl fungerande kommunal verksamhet, vi vill inte privatisera omsorg och skola, men inte heller viktiga serviceverksamheter som kost och städ. Det är prioriterat.

 

Därför har vi vid olika tillfällen tagit beslut om att göra grundliga genomgångar av särskilt två verksamheter – vår individ- och familjeomsorg och kost- och städ.

 

Vi insåg att våra kostnader för individ- och familjeomsorgen – särskilt rörande vuxna missbrukare – var mycket högre än jämförbara kommuners. Det kan finnas skäl att lägga mer pengar på en verksamhet om vi kan se att det tillför kvaliteter som gör det värt. Här kunde vi då inte se att vi hade bättre resultat när det gäller nykterhet och överlevnad genom att vi lade ut mer pengar. Det var den utlösande faktorn för att gå igenom vad vi gör och hur vi gör det inom individ- och familjeomsorgen.

 

Det visade sig att vi hade ett för stort omhändertagande av klienter. Det kan synas vara ett märkligt påstående att man kan ta hand om någon för mycket, men poängen här var att vi ville hjälpa människor med missbruk som inte ännu var motiverade. Resultatet blev att klienter snurrade i systemet. Dvs behandling och omsorg fick inte avsedd effekt utan klienten återvände till missbruket.

 

Ett av kommunens bolag tog in anbud på städning. Anbuden låg klart under vad kommunen debiterade. Jämförelsen är inte helt rättvis eftersom kommunen inte utformade ett anbud på det sätt som gäller vid en upphandling. Jag tror inte heller att det finns ett självändamål i att alltid ha lägst pris. Kvalitet, arbetsmiljö och bra personalpolitik är saker som gör att en högre kostnad kan vara acceptabel. SAFEs ambition är att ha en bra verksamhet i kommunal regi – den ska vara så bra att det inte ska vara värt att privatisera eller lägga ut på entreprenad. Den nuvarande regeringen trycker på kommunerna att privatisera och den borgerliga oppositionen i vår kommun lägger ständigt förslag om att lägga ut kommunala verksamheter på privata utförare.

 

Vi kommer under hösten att gå igenom omsorgsnämndens ledning och styrning eftersom de har ett stort underskott. I omsorgsnämndens fall beror det inte på att vi har särskilt höga kostnader här utan mer att vi vill veta att ledning och styrning är så bra det går i en tuff tid. Omsorgsnämnden har jobbat mycket aktivt med att klara sin verksamhet med de pengar som fullmäktige anslagit.

 

För att klara balansen mellan ekonomi och att behålla kvalitet i våra verksamheter måste vi vara aktiva och hela tiden gå igenom vad vi gör och hur vi gör det. Verkligheten runtomkring oss ändrar sig hela tiden och vi måste analysera vad det betyder för oss.

 

För att kunna hålla ihop kommunens verksamheter mot en gemensamt mål har vi en styrmodell som heter Pilen. Det är ett instrument för att skapa likartade rutiner för prioriteringar och beslut om vad som är viktigast att satsa på just nu både inom kommunen och kommunens bolag. Det gör det lättare att följa upp vad som sker och samtidigt ger det en god koppling mellan ekonomi och verksamhet.

 

                                                                 -*-

 

Jag kan se att en fortsatt borgerlig regering kommer att innebära en svårare sits för kommunerna än en rödgrön regering. De rödgröna satsar mer på den offentliga sektorn. När det gäller kommunen så vill jag fortsätta arbetet ihop med socialdemokraterna och vänstern. Skälet är att det är bästa sättet att värna verksamhet i kommunal regi. De borgerliga har åtskilliga gånger lagt förslag om att lägga ut verksamhet på entreprenad. Det tydligaste exemplet är att de vill dra äldreomsorg och funktionshinderomsorg med 28,5 miljoner kronor under 3 genom att privatisera. Hur det är tänkt att fungera kan man ju fundera på.

 

Utifrån det jag berättat i detta program och genom en anda av att ständigt vara vaksam över den ekonomiska utvecklingen samtidigt som vi ska göra bra prioriteringar i våra verksamheter vill jag fortsätta vara med att forma Nässjö kommuns framtid.