Uno Kenstams andra närradioprogram september 2010.

 

Nässjö har goda förutsättningar att bli en än mer attraktiv kommun.

 

Mitt namn är Uno Kenstam och jag har fått förmånen att vara kommunalråd i Nässjö under den här mandatperioden. Det har varit mycket arbete med många stimulerande uppgifter. Givetvis har det varit störst fokus på att kunna klara den kommunala verksamheten genom bland annat en finanskris. Det har handlat mycket om omsorg och skola, vilket min partikamrat Anders Hansen har talat om i tidigare närradioprogram. Det finns dock många andra sidor av den kommunala verksamheten som inte handlar om det som kommunen styr som myndighet eller är lagstadgad huvudman för.

 

I mitt uppdrag har jag träffat många andra kommunföreträdare – främst på Höglandet - och lärt känna flera stycken som oavsett partifärg jobba hårt med att utveckla sina kommuner. Ibland har våra kommuner haft gemensamma projekt och ibland har vi konkurrerat. Jag har även jobbat ihop med företrädare för Högsby kommun när det gäller landsbygdsutveckling och fått en inblick i Kalmar län.

 

Dessutom har jag träffat många kunniga och engagerade och aktiva medborgare i våra olika kommuner som många gånger ideellt gör stora insatser för sina hembygder genom ett engagemang i föreningsliv och företag. Det är viktigt att säga att kommunen som organisation inte kan klara att skapa ett livskraftigt samhälle utan de aktiva medborgarnas intresse och engagemang. Som det emellanåt noteras i lokalmedia så finns här både exempel på att olika intressen gått hand i hand, men även att intressemotsättningar kryddar diskussionen om hur vår kommun ska bli bättre.

 

Vi har många starka sidor i vår kommun. Vi har också förhållanden i vår närhet som talar till vår fördel. Det är givet att vår natur är en faktor som lockar, vi har en god infrastruktur med särskilt järnväg men också närhet till bilvägar som går både i östvästlig och nordsydlig riktning. Närheten till Jönköping är givetvis något som vi ska dra nytta av – helst i samverkan med våra grannkommuner på Höglandet.

 

                                                                 -*-

 

Våra egna starka sidor ligger då bland annat i de möjligheter vår natur och kultur ger. Om jag tänker på platser så dyker Lövhult och Ekomuseet upp direkt i minnet. Dessutom finns intressanta verksamheter som Pelargonmuseet i Bodafors, Barkeryds Hembygdsförening, Flisbyamatörerna och Järnvägsmuseet. Jag vågar inte börja räkna upp mer med risk att glömma något. Det finns nämligen också alla de aktiviteter som genomförs både för bygdens egna boende som för dem som är på besök, till exempel Tomtabackens dag och i år mycket ambitiösa arrangemang i Klev. Att göra en lista över allt det som pågår från det rent kommersiella till det rent ideella skulle bli oerhört lång. Det är en fröjd att läsa häftet ”Det händer”, men jag vet att det finns mycket mer.

 

Med då alla aktiviteter i minnet så kommer jag också på mig med att det jag också söker är avkoppling genom tystnaden och lugnet i vår natur. Paradoxalt nog tror jag att lugnet och tystnaden kan nyttjas i högre grad för att locka besökare. För den som hittar ett bra koncept tror jag detta kan bli ett sätt att skapa intresse, utveckling och i sin förlängning jobb i vår kommun.

 

En bransch som alltså har goda förutsättningar att utvecklas i vår kommun är turismen – och med turism menar jag inte bara dem som kommer utifrån utan även medborgarna i vår egen kommun. Hemmablindheten är en av våra värsta fiender. Vi tror många gånger att gräset är grönare på andra sidan. Jag har ibland roat mig med att låtsas att jag är besökare i vår kommun och funderat över vad en besökare skulle uppskatta – till exempel när jag visar den fina utsikten från Tomtabacken, vid Drageryd eller Buggeryd eller varför inte uppe vid Skeppsås? Eller någon av de vackra vägarna – enligt mitt eget tyckande då – runt om Vässledasjön och Flisbysjön. Nu är jag stadsbo och det finns många medborgare med mer lokalt kunnande än jag. Vi har många fina miljöer i vår kommun.

 

De svaga sidorna för tillfället torde vara att vi inte har tillräcklig samordning för att kunna marknadsföra oss riktigt ordentligt – kanske är vi heller inte tillräckligt vana. När Höglandets turism gick i graven måste något nytt födas och växa, för om vi har så här mycket – vad är då inte potentialen? Att kunna utveckla både boendemöjligheter och upplevelser är nödvändigt.

 

Nässjö är med i ett så kallat leaderområde och har ihop med Högsby, Sävsjö och Vetlanda bildat en ideell förening som kallas Mitt i Småland. Här finns möjlighet att söka pengar för utvecklingsprojekt för ideella organisationer, men även för företag om det är aktiviteter som är allmännyttiga och sker i bred samverkan med andra. Poängen är att det bara är möjligt att få pengar om projektet gynnar landsbygd eller tätorter mindre än 3.000 invånare – Nässjö centralort göre sig inte besvär. I den här konstellationen vill vi att kommunerna är generösa med utvecklingspengar eftersom de kan växlas upp med statliga och EU-pengar. På så sätt tar vi tillbaka litet av de pengar vi skickar till EU. Nässjö kommun, olika föreningar och näringsidkare använder delvis sådana här medel för att utveckla turism och attraktivitet. Kolla gärna hemsidan www.mittismaland.se för att titta vilka projekt som har gjorts och görs i våra fyra kommuner. Till exempel jobbar vår kommun med ett projekt om fiske och även vandringsleder i samband med att Höglandsleden rustats upp.

 

Vi satsar också 1 miljon kronor per år med start 2010 för att utveckla till att börja med de litet större tätorterna utom centralorten. För 2010 har Forserum fått denna för att kommunen tillsammans med bl a samhällsförening och medborgare kunna bestämma vad vi ska satsa på för att göra Forserum mer attraktivt. Nästa år blir det en annan tätort som får miljonen.

 

                                                                 -*-

 

Om jag kallar det jag talat om hittills för mjuka sidor så kommer jag till de hårda, vilka egentligen är mjuka de också för det handlar om arbetstillfällen och ekonomisk aktivitet i litet större strukturer.

 

Det jag tänker på är vårt näringslivs- och arbetsmarknadsarbete med allt från Höglandsterminalen och logistik till arbetet mot ungdomsarbetslösheten och vuxenutbildning hos Nässjö Lärcenter till satsningen på bredband i hela kommunen. Att skapa tomter för villor och även få till byggande av flerfamiljshus.

 

Detta är i sanning långsiktigt arbete. Som kommun kan vi inte kommendera fram varken företagsetableringar eller jobb, vi kan inte tvinga folk att utbilda sig eller tvinga någon att ansluta sig till bredband. Inte heller kan vi tvinga fram att någon bygger. Vi har att hela tiden jobba med förutsättningarna, där emellanåt kraven blir sådana att något inte blir möjligt utan vi får jobba vidare.

 

Vi brukar säga att vår största naturtillgång är vårt läge med både järnväg centralt i kommunen och närhet till E4:an. Vi har ett bra läge för dem som vill transportera gods och vi har bra förbindelser med tåg både mot Stockholm, Göteborg och kontinenten.

 

Vi hade innan krisen en något högre arbetslöshet än länet. Det vi dock märkte var att vår arbetslöshet inte ökade så mycket som det gjorde i många andra kommuner. Det tycker jag är ett tecken på att vi har ett näringsliv som är relativt stabilt gentemot konjunkturväxlingar. Det känns bra med tanke på att det inte är enda gången som konjunkturen lär vända ner – det kommer att ske med mer eller mindre jämna mellanrum.

 

Vi har färdigställt 9 nya tomter i Forserum och ett 20 tomter är klar i Ledet i centralorten – ytterligare ett drygt 20tal är på gång. Vårt bostadsbolag Linden har satsat stort på att renovera 50-talshusen längs Norråsagatan. Ett hus är det inflyttat i med gott resultat och två hus är på gång. Att renovera och behålla områdets karaktär är en viktig uppgift som Linden utför på ett bra sätt.

 

Finanskrisen stoppade upp byggandet av villor på Gambrinustomten, men Anebyhus tar nya tag och kommunen jobbar med att hitta en bra lösning för flerfamiljshus upp mot Mariagatan. Uppgiften är inte helt enkel. Det är inte bara att bygga, utan den kostnad som tas ut av hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren måste vara rimlig för en kommun av vår storlek. Troligen kommer vi att kunna dra nytta av vår närhet till Jönköping. En given förutsättning för oss är att priserna i Jönköping inte lär gå ner och vi har en lägre kostnadsnivå hos oss.

 

                                                                 -*-

 

Det finns ett viktigt arbete kring hållbar utveckling i vår kommun som handlar om hälsa och livskvalitet, trygghet och säkerhet samt energi och klimat. Detta arbete har kommit igång på ett bra sätt och kommer att leverera resultat framöver.

 

Vi jobbar också mycket engagerat utvecklingen av vår stadskärna. Vi jobbar med en program för i miljön ska utformas. Vi samarbetar också med fastighetsägare för att skapa mer liv och rörelse och mer intressanta butiker i centrum. Det finns egentligen mycket mer att säga, men det får komma i ett annat sammanhang, då tiden är begränsad och jag ska spela en låt till.

 

Jag vill avsluta med en erfarenhet jag fått till mig under de år jag fått förmånen att vara kommunalråd i vår kommun. Medborgare har all rätt att kritisera dåliga förhållanden, men det viktiga är att inte avstå från att berätta det som är positivt. Vi kan aldrig locka nya människor till vår kommun om det inte är en rimlig helhetsbedömning som förmedlar det positiva men även relevant kritik.

 

Medborgare, vi måste tala väl om Nässjö. Vem vill bosätta sig på en ort där människor säger att de inte trivs. En besökare kan givetvis också undra varför de klagande bor de kvar på ett ställe de inte trivs på.

 

Vi ska inte skönmåla, men visa på de goda sidorna och konstruktivt kritisera och ge realistiska förslag på förbättringar. Medborgarna måste vara medvetna om att om vi vill satsa på något så kanske något annat får stå tillbaka. Det ser jag som en framgångsrik väg är då debatten skapar klarhet rörande vår kommuns framtid.