Pensionerna och jämlikheten

Om man för 4 år sedan köpt Ericssonaktier för 100 000 kr, hade man idag haft aktier värda omkring 4600 kr. Om man i stället varit klok och gått till Konsum och köpt läsk för pengarna, druckit ur dem och idag pantat tomflaskorna hade man haft 6741 kr plus några tusenlappar i återbäring!

Så fungerar (inte) "Marknaden". Är det den som ska se till, att alla vi pensionärer via aktiespekulerande ska kunna räkna med en trygg ålderdom efter ett långt arbetsliv? Nä, jag tror inte det.

På 50-talet hade Sverige en folkomröstning om ATP, tilläggspensionen. Högern förlorade då, men på 1990-talet gjordes pensionssystemet om av fem av riksdagspartierna, så att aktiemarknaden ska generera pensionspengar Marknadens metoder blev viktigare än välfärden. Med tiden kom alltså högern, eller nyliberalismen, att få som den ville i alla fall.

Håkan Juholt sa vid sin installation som partiledare, att S vill se över pensionssystemet för att trygga välfärden. Det kanske var en förflugen (men bra) tanke, eftersom det nu verkar som han har tagit tillbaka den. Synd i så fall.

Skatt och utveckling på pensioner ska givetvis vara som på vanliga löner. Jag tror många pensionärer håller med mig när jag säger: Heja Håkan – på dem igen! Värdesäkra pensionerna! 

Trots att pensionen är intjänad lön behandlas den skattemässigt inte som om den var resultat av arbete.

Vi är nog ganska många som tycker det är en bra tanke att folk jobbar tills de blir äldre och då har de arbetat färdigt och har rätt att få ett lugnare liv.

Men denna hållning kan man inte spåra i det som kallas "arbetslinjen". Där är det så, att ALLA, som inte arbetar, hamnar i ett "utanförskap". Och även de pensionärer, som jobbat klart (oftast under många fler år än t ex riksdagsmännen) straffas indirekt, genom att skattesystemet gynnar de som arbetar med "jobbskatteavdrag".

En språkligt ny dräkt på högergnället om sänkta skatter, som på sin tid gjorde Bo Lundgren tröttsamt förutsägbar. Nu är efterträdaren Reinfeldt på väg att avslöjas ha snitsigare språkbruk, men i sak inte ha mer att komma med. 

Marknadslösningar funkar på marknaden men inte i samhällsbygget.

Det här är ett vägval: Ska Välfärden vara inkapslad i Marknaden? Det funkar uppenbarligen inte. Pensionerna hänger inte med, El- och andra avreglerade marknader höjer priserna för konsumenterna i stället för tvärtom, det blir krångligare att åka tåg, ringa, osv.  

Omvänt: Det fanns en blandekonomins tid, då Marknaden i dess effektiviserande kapacitet var inkapslad i Välfärden. Då skattesystemet var ett verktyg inte bara för att finansiera välfärden utan också ett aktivt sätt att fördela resurser, stabilisera ekonomin och jämna ut konjuktursvackor. Mycket är annorlunda nu ( på grund av t ex EU-medlemskap och globalisering), men framför allt handlar det om en grundfråga: Ska vi ha ett samhälle för ALLA med en generell välfärd, eller ska var och en fixa sitt eget liv oberoende av egna möjligheter? 

Den nyliberalism som alliansen styrs av, tror att marknadskrafterna är det bästa sättet att få ett samhälle att fungera. Där tror man att det blir fler jobb ju mindre de allra rikaste slipper betala i skatt. Verkligheten har visat flera gånger om att så inte är fallet.

Ett mer jämlikt samhälle är ett bättre samhälle ur många synpunkter: (Se Jämlikhetsanden).

Wille Brüggemann, SAFE-medlem