SAFE:s remissyttrande över utredningen om framtidens
grundskola i Nässjö kommun.　

Utredningens förslag skulle innebära omfattande förändringar för många familjer och kommuninnevånare. Därför borde de informationstillfällen där utredningen presenterats hållits öppna för alla intresserade inklusive massmedia.

Rektorer, lärare, elevhälsans personal samt kost- och städpersonal har en omfattande kunskap om berörda skolors verksamhet. Det är en brist att inte dessa personalkategorier tillhörde remissinstanserna, vilket hade kunnat bidra till ett mera komplett underlag inför kommunfullmäktiges beslut. 　

Komplettera nulägesbeskrivningen.

Utredningen innehåller förslag om nedläggning av Centralskolan, Hultetskolan, Flisby skola, Solberga skola samt förändring av Brinellgymnasiets B- hus till 7-9 - skola. Nedläggning av skolor är mycket drastiska åtgärder varför det är viktigt, och även en moralisk skyldighet gentemot berörda parter, att tydliggöra orsakerna till förslag om nedläggning av dessa skolor. För att anse att beslutsunderlaget är tillräckligt inför den politiska behandlingen bör det finnas en nulägesbeskrivning där lärare, rektorer och övrig personal medverkar till en allsidig beskrivning av dagens verksamhet på dessa skolor.

Förslag: Inför kommunfullmäktiges beslut kompletteras utredningen med en nulägesbeskrivning av Briellgymnasiet, Centralskolan, Hultetskolan, Flisby skola, Solberga skola som tydliggör motiven till förslag om nedläggning alternativt ändrad inriktning från gymnasium till 7-9 - skola.

Uppdraget.

B&U- nämnden gav den 8 mars 2012 förvaltningen uppdraget att utreda och ge ett eller flera förslag till organisation av grundskola/fritids. Det är en brist att utredningen endast innehåller ett förslag och inom vilket förvaltningsledningen dessutom starkt betonar att enskilda delområden ej går att ändra på.

Förslag: Inför kommunfullmäktiges beslut anges en öppnare hållning till alternativa förslag med tanke på den snäva personkrets som har deltagit i utredningsarbetet.

Bostadspolitisk integration.

Nyanlända familjer anvisas idag i Nässjö tätort oftast sin första bostad i områden som tillhör Runnerydsskolans upptagningsområde. Här har Nässjö kommun som ägare av Fastighets AB Linden en viktig roll att medverka till integration via den bostadspolitik som bedrivs. Fastighets AB Linden har stora bestånd av hyresrätter i Handskeryd och Åkershäll dit nyanlända familjer med fördel kan anvisas bostäder.

Förslag: Kommunfullmäktige uppdrar åt Örnen i Nässjö AB att ge Fastighets AB Linden ägardirektiv att medverka till ökad integration genom att nyanlända familjer anvisas bostäder inom olika stadsdelar i Nässjö tätort.　

Brinellgymnasiet.

Utredningen föreslår att B-huset omvandlas till 7-9 - skola för c:a 240 elever, dock med gymnasieprogrammen frisör och stylist kvar i B-huset. För att anpassa B-huset till 7-9 - skola föreslås investeringar på c:a 10 miljoner.

Utredningen saknar beskrivning av lokaler och investeringar för att inrymma ämnena hemkunskap, slöjd (textil och trä/metall), bild, musik samt bibliotek för 7-9 - skolan. Lokaler för dessa ämnen finns ju knappast i B-huset. Dessutom krävs arbetsrum för olika personalkategorier och uppehållsrum för eleverna.

Om man står framför B- huset är det svårt att se var en skolgård för 7-9 - skolan kan placeras. B- huset omges av rökrutor mot övriga byggnader, en högspänningsledning på andra sidan, bilväg, cykelväg och parkeringsplats. Delar av 7-9 - elevernas skolverksamhet måste sannolikt förläggas i gymnasielokaler, t.ex. bibliotek, slöjd, bild, musik, samlingssal, café, matsal. Med tanke på att många 16-åringar redan är stressade vid mötet av matköer, kan det bli än värre för 13-åringar och hur man löser ordningsproblemen med så många ungdomar ytterligare i så skilda åldrar är en svår uppgift. Goda matvanor och matro är en väsentlig del av skoldagen. Sammantaget kan B- huset knappast bli en 7-9 - skola med trivsel och hemkänsla för eleverna under den så viktiga högstadietiden.

B-huset är idag välfyllt med gymnasieelever som går introduktionsprogrammet, omvårdnadsprogrammet och hantverksprogrammen frisör/stylist.

För en hel del av introduktionsprogrammets (f.d. IV- programmet) elever är B- husets relativa avskildhet och utrymmen viktiga. En del av introduktionsprogrammets elever behöver struktur under sin gymnasietid. För elever med neuropsykiatriska funktionshinder är det viktigt att ha utrymme att delar av dagen arbeta individuellt eller i mindre grupper. Dessutom finns ett flertal nyanlända gymnasieelever som behöver tillgång till grupplokaler för att få en bra start under sin första tid i svensk skola. Om introduktionsprogrammets elever genom brist på utrymmen blir utsatta för stressig och distraherande studiemiljö är risken att frånvaron ökar och att mer personal måste sättas in.

Nässjö kommun måste vårda förtroendet att bedriva gymnasieverksamhet med riksintag. Brinellgymnasiet kommer att ha en allt viktigare roll att fylla så att gymnasieelever från olika kommuner på Höglandet har ett komplett gymnasieutbud inom närområdet. Arbetsmarknadsläget kan i framtiden leda till ökat behov av vuxenutbildningar. Sammantaget är det viktigt att inte utsätta de olika utbildnings-verksamheterna på Brinellgymnasiet för brist på lokaler och utrymmen.

Förslag: B-huset behålls för Brinellgymnasiets verksamhet.

Centralskolan.

Utredningen föreslår att Centralskolan avvecklas från höstterminen 2014.

Byggnaden som bl.a. innehåller matsal och specialsalar för NO, hemkunskap, bild, slöjd, renoverades 1999-2000 och håller mycket god standard. I den äldre byggnaden har hälften av lektionssalarna nya golv och ytskikt. I båda byggnaderna finns hiss. Från år 1999 har totalt c:a 13 miljoner investerats i Centralskolan .

Med Centralskolan/Norråsaskolan och dagens upptagningsområde är balansen bättre i förhållande till olika bostadsområden jämfört med Brinellskolan/Norråsaskolan.

Centralskolan bidrar till att det är liv och rörelse i centrala Nässjö. För många 7-9 - elever blir skolvägen längre och mera riskfylld om Centralskolan läggs ner.

Förslag: Centralskolan behålls som 7-9 - skola med dagens upptagningsområde.

Norråsaskolan.

Enligt utredningens förslag får Norråsaskolan större upptagningsområde som ger upp till c:a 520 elever, vilket är en ökning med c:a 100 elever. Det finns risk för att en så kraftigt ökning av elevantalet som föreslås försämrar resultaten. Ett elevantal på c:a 400 (beroende på antalet nyanlända elever) är lämpligt med tanke på antalet klassrum och grupprum som skolan idag har, vilket också finns beskrivet i tidigare utredningar.

Förslag: Norråsaskolan behåller nuvarande upptagningsområde.

Hultetskolan.

Utredningen föreslår att Hultetskolan avvecklas som F-6 - skola och byggs om till förskola med 8 avdelningar. Därmed skulle 4 tvåavdelningsförskolor avvecklas. Skolans avveckling är enligt förslaget utdragen på 7 år med start 2013, då förskoleklassen föreslås börja på Nyhemsskolan. Ombyggnaden till förskola föreslås ske i tre etapper, nämligen 2013, 2014 och 2017. Investeringar i ombyggnaden föreslås med c:a 10 miljoner.

Många föräldrar inom nuvarande upptagningsområde vill ha kvar Hultetskolan som

F-6 - skola. Det nya bostadsområdet “Ledet” är troligen inte medräknat i prognosen över elevutvecklingen.

Förslag: Hultetskolan behålls som F-6 - skola. Upptagningsområdet utökas eventuellt något mot Nyhemsskolan. Investeringsutrymmet för att bygga om Hultetskolan till förskola används eventuellt till ombyggnad av två förskolor till 4- avdelningsförskolor.

Nyhemsskolan.

Utredningen föreslår att Nyhemsskolans upptagningsområde ändras till i huvudsak Hultetskolans nuvarande upptagningsområde. Flertalet elever som idag tillhör Hultetskolans upptagningsområde föreslås tillhöra Runnerydsskolans eller Handskerydsskolans (landsbygdselever) upptagningsområde. Byten av upptagningsområden är utdraget på 7 år med start 2013.

Nyhemsskolans upptagningsområde kan minskas något mot Hultetskolans upptagningsområde samt ökas något mot Runnerydsskolans upptagningsområde.

Förslag: Nyhemsskolans upptagningsområdet minskar mot Hultetområdet och utökas mot Runneryd för att uppnå ökad integration.

Runnerydsskolan.

En avveckling av Hultetskolan leder till att Runnerydsskolan föreslås få ett större upptagningsområde till c:a 615 elever, vilket är en ökning med c:a 200 elever. För att klara den stora elevökningen föreslås en utbyggnad för c:a 111 miljoner under åren 2015-2017.

En om- och tillbyggnad för dagens upptagningsområde har beräknats till c:a 63 miljoner samt ombyggnad av skolans sporthall har beräknats till c:a 16 miljoner. Runnerydsskolan behöver en om- och tillbyggnad snarast möjligt.

Förslag: En om- och tillbyggnad av Runnerydsskolan görs för dagens upptagningsområde. Om- och tillbyggnaden tidigareläggs och startar snarast möjligt.　

Flisby skola.

Utredningen föreslår en avveckling av F-4 - skolan i Flisby 2015, då eleverna flyttas till Annebergs F-6 - skola.

Många föräldrar vill ha kvar skolan i Flisby och anser att undervisningen håller god kvalité. Teknikundervisningen har utvecklats under senare år. Skolans elever har goda resultat. I utredningen finns inte redovisat ökade kostnader för skolskjuts med c:a 1,5 miljoner per år om eleverna från Flisby med omnejd dagligen ska till Anneberg.

Förslag: Skolan i Flisby behålls som F-4 - skola.

Solberga skola.

Utredningen föreslår en avveckling av så väl F-4 - skolan som fritids och därmed en tömning av skollokalerna i Solberga från 2015 då eleverna flyttas till Annebergs F-6 - skola. I utredningen finns inte redovisat ökade kostnader för skolskjuts med c:a 0,7 miljoner per år om eleverna från Solberga med omnejd dagligen ska till Anneberg.

Skolans elever uppnår goda resultat.

Förslag: Fritids och F-4 - skolan behålls i Solberga skola.

Ormarydselever.

Utredningen föreslår att eleverna i Ormaryds tätort och på vägen in mot Nässjö byter upptagningsområde till att tillhöra Handskerydsskolan. Byten av upptagningsområden är utdraget på 7 år med start 2013.

En hel del föräldrar i Ormaryd vill behålla tillhörigheten till Annebergsskolans upptagningsområde.

Förslag: Annebergsskolans upptagningsområde mot Ormaryd behålls som idag. Det är viktigt att på sikt ha kvar fritids och förskola i Ormaryd.

Annebergsskolan.

Utredningen föreslår att Annebergsskolans upptagningsområde utökas med Solberga och Flisby med tillhörande landsbygd. En del av skolan föreslås rivas och en tillbyggnad görs med c:a 170 kvm. I prognosen för elevunderlaget har troligen inte den internationella klassen tagits med.

Många föräldrar och lärare anser att den föreslagna utbyggnaden är för liten då rivningen är lika stor som tillbyggnaden.

Förslag: Annebergsskolan behåller nuvarande upptagningsområde. Utbyggnad görs med c:a 250 kvm.

Kommunalekonomisk effekt.

Utredningens förslag om nedläggning av skolor samt ändrade upptagningsområden påverkar även transporter och trafik; kostnader för ändrade vägsträckningar och cykelleder måste också tas med i beräkningen. De ekonomiska kalkylerna är mycket osäkra; även om själva barn- och utbildningsnämnden kanske kan minska en del kostnader är det tveksamt om kommunen som helhet gör det. Kommunen äger ju exempelvis Centralskolan; det finns inga uppgifter om vad som ska hända med byggnaderna där. Skulle en friskola etablera sig i Centralskolan kommer det att bli en mycket dyr affär för Nässjö kommun!

Förslag: En beräkning av den totala effekten för Nässjö kommun görs inför kommunfullmäktiges beslut.

　　

Slutligen är det svårt att i utredningen tydligt utläsa vilka åtgärder som ska leda till ökade kunskaper och bättre resultat för eleverna i Nässjö kommuns grundskolor. I utredningens avsnitt “framtida organisation” borde bl.a. en beskrivning finnas om grundskolans framtida behov av ökad lärartäthet, inte minst under de första åren i grundskolans . Med tanke på dagens långa väntetider för elever till att få hjälp av skolpsykolog borde även åtgärder inom elevhälsan tas upp.

Utredningens föreslagna faktiska drift- och underhållskostnader som sparas, ökade kostnader för lokalhyror och skolskjuts, gör att kostnaderna ökar med c:a 5,5 miljoner per år.

Enligt den framtidsbeskrivning som ges vid presentationen av skolutredningen kan grundskolan knappast räkna med ökade resurser. Därmed är risken att ökade kostnader för bl.a. lokalhyror och skolskjuts leder till mindre resurser till lärare.

　

Nässjö den 13 december 2012　

SAFE