Interpellation

Kommunstyrelsens ordförande Anna-Carin Magnusson

Nässjö kommuns ekonomiska läge

För två och en halv månad sedan tog kommunfullmäktige budgeten för 2019. Mitt parti hade funderingar på om underlagen som budgetförslaget baserades på var trovärdiga eller ej. Det gällde givetvis i första hand socialnämnden som visade sig gå ur 2018 med en verksamhet som kostade 818 miljoner kronor och som går in i 2019 med en budget på 727 miljoner kronor. Till dessa 727 miljoner kronor ska visserligen tillföras 15-20 miljoner kronor i ett senare skede från centrala anslaget för löneökningar för att inte löneökningarna ska betyda minskat ekonomiskt utrymme.

Att ändå gå in ett år med en sådan skillnad mellan utfall året före och budget innevarande år ter sig problematiskt.

Enligt uppgift i pressen saknar socialnämndens internbudget för 2019 drygt 50 miljoner kronor för att gå ihop. 2018 års åtgärder har på grund av ökat behov inte haft så stor synbar ekonomisk effekt. Barn- och utbildningsnämnden saknar cirka 15 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt och har därför vid senaste styrelsemötet tagit ett direktiv gällande Nässjö kommuns ekonomiska läge. Direktivet är tämligen allmänt hållet och innehåller inget annat än det som likartade direktiv brukat innehålla tillbaka i tiden.

En ytterligare press på kommunen är att underskottet måste ”återbetalas” inom tre år. Kommunen måste ha ett samlat överskott som motsvarar underskottet under de tre påföljande åren.

Huruvida socialnämnden är dålig på att bedriva sin verksamhet, underbudgetad eller offer för omständigheter på andra sätt är inte någon särskilt konstruktiv diskussion. Frågan vad som ska ske med socialnämnden och övriga verksamheter måste diskuteras innan vi når för långt in på året.

Det är också viktigt att åtgärder som sätts in för att hålla ned kostnader inte orsakar kostnader på annat håll – då vinner vi inget. Kanske kan en satsning innebära en ökad kostnad och bli ett bekymmer. Om satsningen dock leder till besparingar 2020 och framåt, så att totalkostnad över tid minskar kan det ändå vara värt att göra.

Vad som ska tas bort och hur stor en skattehöjning ska bli inför 2020 blir en väsentlig diskussion under 2019. Året måste användas till att gå igenom våra processer både i det konkreta arbetet gentemot kommuninvånarna och administrativa arbetet.

Finns det ytterligare policys, styrdokument etc som kan tas bort, förenklas eller ges en annan roll? Kan steg och aktiviteter i våra administrativa processer tas bort eller förenklas? Hur skapar vi en miljö där vi tilltror medarbetarna att de gör sitt bästa? Det finns risker med att minska kontroll – och det finns också en stor risk med stor kontroll. Som medarbetare försöker man då underlätta för sig och hitta vägar runt.

Jag tänker på Pilen som är vårt styrsystem. Jag blev glad när det för något år sedan skulle ses över och göras ”spetsigare”. Tyvärr upplever jag inte att det blev så. För mig känns det som att det blev mer komplext med fler nivåer av faktorer. Ska Pilen spetsas måste mycket skalas bort – väl medveten om att det finns önskemål hos de flesta av oss att ha med någon hjärtefråga.

Jag vet också att bland annat lagstiftning inte syftar till att underlätta den kommunala administrationen. Tvärtom - statens krav och beslut gör inte det hela lättare. Månne finns en genuin okunskap om kommunerna och hur flera av statens beslut slår.

Min gissning är att det pågår ständiga diskussioner kring detta i kommunledningen.

Mina frågor är:

- Vilka mer konkreta tankar finns än det som framförs i direktivet gällande kommunens ekonomiska läge?Är det bättre att lägga fokus på 2020 snarare än 2019 för att vi ska nå en bättre situation och ge utrymme för åtgärder att verka?

- Finns planer på att underlätta administrativa processer som gör det enklare för dem ute på golvet?

- Finns det tankar om satsningar som kan leda till lägre kostnad framöver?

- Kan vi använda Pilen på ett bättre och spetsigare sätt i detta sammanhang?

Nässjö 5 mars 2019

Uno Kenstam, SAFE