Fredsappell av Lars Hellström

vid en fredshögtid i Nässjö kyrka

fredagen den 23 oktober 2020

Ar: Nässjö Freds- och Skiljedomsförening,
Nässjö församling och Kulturskolan i Nässjö

 

 

Välkomna till denna fredsappell

 

Appell betyder ju egentligen vädjan, så detta är en vädjan om fred. Som egentligen visar sig bli en vädjan om fred med hela skapelsen.

 

Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den. (Tage Danielsson)

 

Jag ska ta upp tre organisationer som på senare tid fått Nobels fredspris för sitt fredsarbete.

 

Redan 2007 fick FNs klimatpanel fredspriset

 

FNs klimatpanel (IPCC) utför ingen egen forskning utan gör utvärderingsrapporter av forskningsläget när det gäller klimatförändringar.

 

De många rapporterna under åren visar att den globala uppvärmningen gjort vår planet till en argsint best som vi får allt svårare att hantera.

 

Greta Thunberg har visat att det bland ungdomar finns en stor oro för framtiden. En världsrörelse har snabbt vuxit fram. Det är ont om tid. Lyssna på vetenskapen nu!

 

I september 2019 släppte Klimatpanelen en rapport om haven och det frusna vattnet. Forskarna är eniga om att om inget drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser som koldioxid riskerar vi mänsklighetens framtid.

 

Vårt sätt att leva ökar hela tiden på utsläppen av koldioxid. Koldioxiden bildas främst när fossila bränslen förser oss med mycket av den energi vi behöver inom industri, bostäder och transporter.

 

Olja och kol är fossila eftersom de är kvarlevor av alger och landlevande växter som legat begravda djupt under marken i 300 miljoner år.

 

Avskogning bidrar också till klimatkrisen eftersom skogen annars absorberar koldioxid och därmed hjälper till att hålla nere koldioxidhalten.

 

Den ökande mängden koldioxid gör att luften allt mer stänger in den värme som avges av den uppvärmda marken. Jorden blir som inbäddad i ett växthus. Och tur är väl det. Annars skulle det vara 30 grader kallare än det är men nu börjar det bli olyckligt varmt.

 

Nästan alla (85 % ) koldioxidutsläpp mänskligheten gjort under hela sin historia har gjorts sedan andra världskrigets slut. Och koldioxiden stannar sedan kvar i atmosfären och fylls då på hela tiden.

 

Olja och kol epoken blir som ett tomtebloss.

 

Parisavtalet är ett internationellt FN-avtal om klimatet. Det slöts den 12 december 2015. Målet är att minska utsläppen så pass mycket att den globala temperaturökningen begränsas till under 2 grader och att ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå, dvs innan 1800-talet. (1 grad hittills).

 

Donald Trump tillkännagav den 1 juni 2017 att USA ska lämna Parisavtalet. USA lämnar därför Parisavtalet 4 november 2020.

 

Några följder av den globala uppvärmningen:

 

Naturkatastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor har femdubblats de senaste 50 åren. Vi har sett hur Kaliforniens och Amazonas  skogar brinner.

 

Hälften av Stora Barriärrevets koraller har dött de senaste 25 åren (mellan 1995 och 2017) på grund av ökande havstemperatur. Trots att de bara utgör 1 procent av havens yta är så mycket som 25 procent av arterna i haven beroende av korallreven.

 

Gla­ci­ärerna - som byggdes upp under senaste istiden - fungerar som stora vattenreservoarer. Tack vare deras förmåga att samla upp och frysa in nederbörd som sedan smälter av under sommaren hålls vattenflödet i de stora floderna relativt konstant under året. I och med att glaciärerna t ex i Himalaya nu smälter i snabbare takt än tidigare ökar risken för dels en kraftig höjning av havsnivån och dels försämrade försörjningsmöjligheter för människor längs Indiens och Kinas stora floder. Smältvattnet från glaciärerna förser nästan 1,5 miljarder människor med dricksvatten.

 

Man kan jämföra glaciären med en tvättsvamp.

 

När vi för 25 år sedan vandrade i Ladakh på 4 000 m höjd i Himalaya såg vi vad glaciärer betydde i det ökenartade bergslandskapet. I varje dalgång tog man för sina odlingar mycket noga tillvara sommarens smältvatten från glaciären. Nu har de fått det allt svårare när glaciärerna minskat.

 

Ett annat hot är att medeltemperaturen i Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten. När isarna och snötäcket smälter blottläggs hav och land. Dessa mörka ytor absorberar mer värme än den ljusa isen och snön och temperaturen stiger därmed ännu mer. Forskning tyder på att arktisk havsis är på väg att försvinna till sommaren 2035. Se skrämmande filmer på youtube.

 

Värmeböljan i Sibirien gör att markens permafrost tinar och släpper loss kol i form av metan. Metan är en ännu kraftfullare växthusgas än koldioxid.

 

Det senaste decenniet har varit jordens hetaste.

 

 

2017-års fredspris gick till  ICAN - den en internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapnen.

 

ICAN är en allians av 468 olika icke-statliga organisationer i drygt hundra länder, med syfte att främja genomförandet av FN-konventionen om kärnvapenförbud. (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons)

 

FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under på grund av NATO. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 då mer än 150 000 människor dog.

 

De nio kärnvapenstaternas (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea), innehav av kärnvapen beräknades i början av 2020 uppgå till sammanlagt 13 400 stridsspetsar dvs atombomber.

 

Enligt fredsforskningsinstitutet Sipris data har USA och Ryssland ca 6 000 stridsspetsar var medan Kina har 320 med ambitioner om att bygga ut.

 

Omkring 1800 stridsspetsar hålls i högsta beredskap i silos, på flygplan och i u-båtar.

 

*

 

Den 26 september 1983 mitt under kalla kriget kunde världen ha gått under. Men nästan ingen visste om det. En ensam man, överstelöjtnant Stanislav Petrov, 44 år gammal, förhindrade ett kärnvapenkrig.

 

Den natten avvärjde Petrov ett möjligt kärnvapenkrig genom att inte slå larm till det sovjetiska försvarets ledning, trots att det sovjetiska varningssystemet visade att USA hade avfyrat fem missiler mot Sovjetunionen. Petrov som satt i den bunker som övervakade Sovjets varningssystem drog slutsatsen att de fem amerikanska missilerna var för få för att det skulle röra sig om en riktig attack. Detta visade sig sedan  stämma; ett fel hade inträffat i varningssystemet på grund av ett ovanligt väderfenomen i form av solreflexer från moln. Petrov förflyttades till annan tjänst eftersom han inte följt reglementet. Vad som hänt var hemligt till 1998. År 2013 fick Petrov ett fredspris, Dresdenpriset, på 250 000 kr. Petrov dog 2017.

 

Den finske författaren Henrik Tikkanen formulerade sig så här:

Bara en dåre börjar ett kärnvapenkrig. I så fall är det obegripligt att det rustas för miljarder för att denna enda dåre skall kunna göra vad han vill.

 

Trump har en kärnvapenväska. Där finns underlag som presidenten kan använda för att på bara några minuter ge order om en kärnvapenattack. Läderportföljen väger omkring 20 kilo och bärs av en militär medhjälpare som ständigt skuggar den amerikanske presidenten, oavsett om denne befinner sig i en bil, ombord på sitt flygplan eller på besök varhelst i världen. Väskbäraren åker i hissen med presidenten och bor på samma våningsplan på hotell.

I varje kärnvapensilo 30 meter under marken sitter sedan två militärer i tjänst. De ska på presidentens order samtidigt vrida om varsin nyckel för att kärnvapenraketen ska starta.

 

Kärnvapnen utvecklas och förnyas hela tiden. Det finns nu en oro att dessa vapen som ursprungligen var tänkta för ren avskräckning nu ska få former där de kan komma till användning. Beslut om kärnvapeninsatser kan t ex flyttas ned i den militära beslutskedjan.

 

Flera avtal om kärnvapenbegränsningar har nu upphört.

 

 

2020 fick FN:s livsmedelsprogram fredspriset

 

”Mot bakgrund av coronan har FN:s livsmedelsprogram uppvisat en imponerande förmåga att intensifiera sitt arbete. Som organisationen själv har uttryckt det: Till dess att vi har ett medicinskt vaccin är mat det bästa vaccinet mot kaos”.

 

Behovet av internationell solidaritet och multilateralt samarbete är ”mer iögonfallande än någonsin”.

 

Livsmedelsprogrammet grundades 1961 och är världens största humanitära organisation.

 

Runt om i världen ökar hungern, delvis på grund av konflikter och krig men även för att coronan och klimatförändringar slår hårt mot redan svaga grupper. Under 2019 hjälpte WFP närmare 100 miljoner människor i 88 olika länder.

 

För att stödja lokala ekonomier arbetar WFP allt mer med kontantöverföringar för att människor ska kunna välja själva vad de vill handla för mat samt gynna lokala matproducenter. WFP köper även in livsmedel lokalt i största möjliga mån för att spara tid och transportkostnader.

 

Sedan 50 år tillbaka ser WFP till att barn får gratis skolmat i utsatta länder och regioner.

 

Visitkort som exempel.

 

2020 räknar WFP med att 138 miljoner människor kommer att behöva deras hjälp. Det är en följd av coronan och det är den högsta siffran WFP någonsin haft.

 

Vi står inför den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget.

 

*

 

I år är det 75 år sedan FN bildades.

 

Efter att ca 60 miljoner människor dött under andra världskriget bildades FN den 24 oktober 1945. FN har 193 medlemsländer.

 

I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda och globala mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål för en hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen. Alla länder har därmed tagit på sig ansvaret att skapa en mer rättvis, hållbar och bättre värld.

 

Jag talade förra veckan med en fredsforskare som betonade att det största hotet mot freden är att

 

Mellanstatligt samarbete trasas sönder

 

Samtidigt som coronan, klimatkris och globala mål kräver samverkan mellan stater går Trump ut och deklarerar ”Jag ska göra Amerika stort igen”.  Liknande tendenser finns hos Putin i Ryssland, Xi i Kina, Erdogan i Turkiet och Bolsonaro i Brasilien med flera. Det internationella samarbetet håller på att slitas sönder av nationalistiska strävanden. Varje land är sig själv nog. Detta är kanske just nu det största hotet mot freden.

 

Vi människor har retat upp vår jord till att bli en vildsint best men vi fortsätter dessutom att hota och bekriga varann. Nu också i form av cyberattacker.

 

Var det Stig Dagerman som sa: Vi människor har inte gjort det lätt för varann att leva, vi har bara gjort det lätt för varann att dö.

 

 

Lars Hellström, Nässjö

Fotnot: Lars är f.d. lärare på Brinellgymnasiet i Nässjö och medlem i SAFE sedan många år. Han har 80-talet tillsammans med andra skribenter skrivit boken ”Hotet – en bok om kärnvapen”