Under det senaste decenniet har mycket förändrats i den kommunala organisationen. Många nämnder har försvunnit och därmed har antalet förtroendevalda politiker minskat avsevärt. I samband med detta har en stor mängd beslut delegerats till tjänstemän inom resp. förvaltningar.

Många ärenden som tidigare behandlades av kommunfullmäktige har nu hän-skjutits till kommunstyrelsen, enskilda nämnder eller till tjänstemannnivå.

Sammantaget har detta avsevärt försvagat demokratin och därmed väljarnas inflytande i kommunen.

Därför har man nu på flera håll börjat att ta med demokratiaspekten när man man sammanställer kommunens bokslut. Föregångare på området är Örebro, där man nu i samarbete med högskolan tar fram ett underlag för hur demokratin ska kunna mätas. Det kan handla om allt från valdeltagande och debattaktivitet i fullmäktige till grad av öppenhet i kommunen. Örebro kommer att presentera sitt första demokratibokslut (för 1998) under våren 1999.

En ambition är att få med flera olika typer av kommuner i en försöksverksamhet med demokratibokslut. Andra kommuner som har liknande planer är Nacka och Gävle.

Med hänvisning till ovanstående vill jag