- en höjning av den kommunala skattesatsen med 1 krona

- stopp för uppsägningar av kommunalt anställda

- en demokratisering av den kommunala beslutsordningen med syftet

att ge kommunfullmäktige mer makt

- en rejäl minskning av arvoden och partistöd

- en aktiv påverkan mot regering, riksdag och kommunförbund för att

stoppa nedskärningarna av statsbidragen till kommunerna

SAFE, (s) och (v) fick tillsammans majoritet med 31 mandat mot 26 - men socialdemokraterna valde istället att samarbeta högerut med centern och folkpartiet. Phalén & co fick omgående kompromissa bort den skattehöjning på 1 krona som (s) hade gått till val på; det blev 50 öre istället. Det har betytt ca 15 miljoner kronor i lägre skatteinkomster för kommunen varje år - pengar som bl.a. hade behövts i den av nedskärningar hårt drabbade äldreomsorgen.

Nedskärningspolitiken från Bildts regeringstid har fortsatt med oförminskad kraft under (s)-styret. I Nässjö har det betytt att man sagt upp kommunanställda av "ekonomiska skäl" och fr.a. dragit in tjänster när någon flyttat eller gått i pension. Bara inom äldre- och handikappomsorgen har ca 280 tjänster försvunnit sen början av 1990-talet - och detta i en tid då antalet äldre blivit allt fler.

Lägger man sen till att ca 160 tjänster inom landstingets sjukvård har försvunnit i Nässsjö kommun, så förstår man detta drastiskt har inverkat på möjligheten att få bra vård och omsorg! Särskilt bemanningen nattetid på kommunens servicehus är klart underdimensionerad för de behov som finns!

Inom skola och barnomsorg har antalet barn/elever per barngrupp och klass ökat stadigt. Det säger sig självt att man inte har samma möjlighet att ge individuellt stöd i undervisningen under sådana förhållanden. Det blir alltför lätt att elever halkar efter. Med färre personal kan mobbning lättare förekomma.

*

Inflytandet för fullmäktiges ledamöter har minskat rejält de senaste tio åren. Många beslut har delegerats ut till nämnder och till tjänstemän. Antalet nämnder har blivit färre, åtföljt av minskat inflytande för de politiskt valda. Sammantaget har detta medfört en avsevärd urholkning av demokratin inom kommunen.

Ett typexempel är miljö- och byggnadsnämnden - som redan nu har hand om fyra tidigare nämnders verksamhet; miljö- och hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd, trafiknämnd och trafiksäkerhetsnämnd. Till detta kommer att s/c/fp och m nu har beslutat att slå samman miljö- och byggnadsnämnden med räddningsnämnden!

*

SAFE har velat dra ner på partistöd och arvoden - men för övriga partier verkar detta vara ett heligt område. När snart sagt allt annat drabbats av nedskärningar så drar man sig inte för att rejält höja arvodena till kommunens nämndordföran-den. När vanliga löntagare får en löneökning på 2-3 % så får t.ex. ordföranden i omsorgsnämnden en höjning med 32,8%, kultur- och fritids-nämndens ordförande med 24,5 %, miljö- och byggnandsnämndens ordförande med 27,7 %.

*

Staten har under flera år på olika sätt minskat kommunernas ekonomiska tillgångar. Enligt en utredning från Kommunförbundet uppgår summan till hela 44 miljarder under 1990-talet! Här finns bl.a. de höjda egenavgifterna som gröper ur kommunernas skatteunderlag, nedskärningar i trygghetssystemen som belastar kommunerna med högre socialbidrag, nya kommunala åligganden av tidigare statlig verksamhet, vilka kommunerna inte fått ordentlig ersättning för av staten.

De nya s.k. "Persson-pengarna" ger endast en liten del tillbaka av vad staten tidigare har dragit in. Dessutom har (s)- regeringen flera år rad i praktiken stoppat kommunala skattehöjningar genom att med minskade statsbidrag konfiskera hälften av den intäkt kommunen skulle få av en skattehöjning. Kommunerna är nu också i lag skyldig att sätta av pengar till kommunala pensionsfonder - något som i Nässjö varje år undandrar 16 miljoner från t.ex. vård och omsorg. Den enda nytta kommunen har av dessa pensionsavsättningar är att man kanske slipper höja kommunalskatten - på 2020-talet!

Regeringens politik tvingar alltså kommunerna - oavsett om man har en socialdemokratisk eller borgerlig majoritet - att fortsätta med nedskärninsgpolitiken! SAFE har velat att Nässjö kommun skulle påverka regering och riksdag att förbättra kommunernas ekonomiska situation. Vare sig (s) eller de borgerliga partierna har dock inte visat något som helst intresse fär detta.

Med (s) vid styret - det gäller både i kommunen och i landet - kommer tyvärr nog nedskärnings- och nederlagspolitiken att fortsätta - om det inte blir ett slut på samregerandet med ett eller flera av de borgerliga partierna!

EU-anpassningen - och därmed avdemokratiseringen - av vårt land fortsätter. I vintras tog riksdagen ett första beslut på att ändra grundlagen så att riksbanken blir helt självständig gentemot riksdag och regering. Grundlagsändringen innebär ett direkt förbud för andra myndigheter att bestämma hur riksbanken ska besluta om penningpolitiken. Riksbanksledningen får inte ta emot instruktioner från andra i frågor som rör penningpolitiken.

Detta är en anpassning till EU:s valutaunion (EMU) vars centralbank också ska vara helt självständig gentemot regeringar och parlament - och därmed också från väljarna! Riksbanken kommer att bli en del av det europeiska centralbankssystemet (ECBS).

Man passar också på att skriva in i riksbankslagen att riksbankens övergripande mål blir att upprätthålla ett fast penningvärde - dvs att inflationen ska vara extremt låg. Ett sådant mål står i direkt strid med kravet på full sysselsättning. Med en extremt låg inflation kommer vi att få behålla dagens höga arbetslöshet! Med andra ord: man har i Sveriges lag nu skrivit in att vårt land ska ha en hög arbetslöshet!

Det är mot den bakgrunden man ska se regeringens ynkliga målsättning om att "halvera den öppna arbetslösheten". Att det ska vara ett "mål" för socialdemokratin att gå in i nästa årtusende med över 300 000 människor utanför den reguljära arbetsmarknaden är ju fullständigt absurt! Det självklara målet borde vara full sysselsättning!

Men socialdemokraterna är i skön förening med de fyra borgerliga partierna helt överens om att göra riksbanken helt fristående från väljarnas inflytande och att lagfästa inflationsbekämpning som riksbankens allt övergripande mål. Vänsterpartiet och miljöpartiet är däremot starkt kritiska och röstade nej i riksdagen.

Eftersom det rör sig om en grundlagsändring måste dock riksdagen rösta ännnu en gång i denna fråga. Detta kommer att ske efter valet. Därför är det viktigt att lyfta fram frågan om riksbankens ställning och mål inför valet i höst!