Fredrik Loberg: Håkan Juholt – utmanaren.

”Det var fri jaktsäsong. Det var legitimerad storviltsjakt dygnet runt, i smått och stort, med alla vapen.”

Håkan Juholt blev utsatt för det som nog var det värsta mediedrevet i svensk historia. Det pågick i stort utan avbrott mellan oktober 2011 fram till Juholts avgång som socialdemokratisk partiledare i slutet av januari 2012. Citatet ovan är Juholts egna ord om det hela.

Fredrik Loberg är gammal journalistkollega från Kalmar län, som var praktikant när Juholt var lokalredaktör i Högsby i början på 90-talet. Han påbörjade intervjuerna till den här boken långt innan Juholt blev partiledare. Intervjuerna fortsatte sedan under partiledarskapet och efter att Juholt avgått.

Loberg skriver utförligt om Juholts bakgrund som socialdemokratisk SSU-are och gräsrotsaktivist i Oskarshamn och i Kalmar län. Håkan Juholt visar sig vara en riktig folkrörelsepolitiker, som har samlat namn mot nedläggning av BB i Oskarshamn, gjort stencilerade SSU-tidningar, varit på mängder av möten och konferenser inom socialdemokratin.

Han var i Polen och hjälpte Solidaritet under 80-talet och har på senare år hjälpt oppositionen i Vitryssland. Han blev invald i riksdagen 1994 och ville egentligen hålla på med kulturfrågor, men Thage G. Peterson förde in honom till försvarsutskottet. Juholt var biträdande partisekreterare under Marita Ulvskog och var under 00-talet ordförande i försvarsutskottet i flera år.

Juholt fick igenom en ungdomslista i Kalmar län 1991 och lyckades besegra partistyrelsen i en omröstning på kongressen 1993. Men överlag Juholt var en partilojal socialdemokrat, som ställde sig på ja-sidan i både EU- och EMU-omröstningarna och gav sitt stöd till Görans Perssons brutala nedskärningspolitik på 90-talet. Han stod bakom den ändrade försvarspolitiken under 00-talet, då värnplikten avskaffades, regementen las ner och svenska soldater skickades i krig under NATO-befäl i Afghanistan.

Men han blev dock dumpad av Mona Sahlin som ny partisekretare och åkte istället runt i landet som framgångsrik talare på socialdemokratiska möten. Han hade därför en bra grund ute hos partimedlemmarna, vilket gjorde att han till slut blev partiledare. Han var en kompromisskandidat och hade därför en hel del fiender redan från början bland de förbigångna inom s-toppen och gänget kring Mona Sahlin.

Han höll ett bejublat installationstal på kongressen i mars 2011 och gav hopp om en ny inriktning på den kommande socialdemokratiska politiken. Han tog bl.a. upp barnfattigdom, privatiseringarna, det usla pensionssystemet. Det första halvåret gick sedan rätt bra som partiledare men den nya inriktningen på politiken utmanade högern i landet – både den inom och utanför socialdemokraterna.

När Juholts svajiga hyresinbetalningar avslöjades blev det fritt fram för motståndarna att agera. Det drev som sen pågick i månader fördes av både mediafolk på riksnivå, av borgerliga debattörer och av högern inom socialdemokratin. Medan Juholt var ute på ”Förlåt mig-turné” runt om i landet passade hans motståndare i partiet på att organisera sig. De lyckades till slut i sitt uppsåt.

Lobergs bok ger en intressant skildring av Juholts hela bakgrund som politiker och en bra inblick i det fula intrigspel som ledde till hans avgång. Juholt är en socialdemokratisk mittenpolitiker – men även det var tydligen för mycket partihögern. Loberg missar dock att Juholts tydliga ställningstagande mot svenskt medlemsskap i EU:s nya finanspakt kan ha varit ett viktigt skäl att få bort honom från partiledarposten. Efter Juholts avgång vände ju socialdemokraterna runt på en femöring och sa plötsligt ja till finanspakten – t.o.m. innan Löfven hade utsetts till ny partiledare.

Fotnot: Kent Wilhelmsson – som har gjort grunden till SAFE:s hemsida – var med utanför partihögkvarteret på Sveavägen de dramatiska dagarna innan Juholt avgick i januari.

Läs vad han skriver på sin blogg om detta.

Richard Wilkinson, Kate Pickett: Jämlikhetsanden

Boken beskriver utförligt varför jämlika samhällen nästan alltid är bättre samhällen. Man visar utförlig statistik på en rad områden; fysisk och psykisk hälsa, drogmissbruk, utbildning, våld och kriminalitet, social rörlighet, på att jämlikhet befrämjar en positiv utveckling på alla dessa områden. Det gäller inte bara för de fattiga i samhället, utan även för de rika. Boken är ett bra och mycket viktigt i samhällsdebatten och ger bra argument för alla som arbetar för ett mer jämlikt och rättvist samhälle.

Göran Greider: Det måste finnas en väg ut ur det här samhället

Greiders nya bok handlar dels om aktuell politik, dels om Greiders egen politiska utveckling. Han tar avstamp i tonårstiden i sörmländska Vingåker. Han berättar om kärnkraftsmotståndare under 70-talet, om bruksandan i det lilla samhället; som för övrigt var hemort även för Göran Persson och Birger Schlaug. Greider höll under 80-talet på med ”postmodernistisk poesi” men lämnade detta litterära elfenbenstorn under krisens år i början av 90-talet. Han var med om att ge ut tidskriften TLM vid denna tid; en mycket bra tidskrift som debatterade aktuella frågor ur ett vänsterperspektiv. Greider är sen 10 år tillbaka chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten och är en av de bästa ledarskribenterna i landet.

Greider tar upp arbetarklassens roll i dagens samhälle. Den har inte försvunnit, som många påstår, men den är inte lika lätt att mobilisera fackligt och politiskt längre. Det finns inte så många stora industrier med 1000-tals arbetare som förr; arbetarklassen är idag ofta utspridd på många små bemanningsföretag och i småföretag som restauranger, affärer, m.m. Det är då inte så lätt att få igång en stark facklig och politisk aktivitet.

Greider menar att jämlikhet är en bärande idé för ett socialdemokratiskt välfärdssamhälle. Han hänvisar till Picketts och Wilkinsons bok ”Jämlikhetsanden” som i statistik från olika länder visar att ett jämlikt samhälle är bra både för fattig och rik. Tar man jämlikhetstanken på allvar så måste klassamhällets grundvalar raseras. Detta är viktigt att tänka på i dessa tider när välfärdsklyftorna i landet ökar alltmer.

Greider tar även upp klimatdebatten och lyfter fram en del idéer från 70-talet som värda att ta till sig. En ny utopi, präglad av både vänsteruppsving och miljöengagemang, tog form; ett ”lågenergisamhälle” som hushållade med jordens resurser. Begrepp som nolltillväxt, lokalsamhälle och decentralisering var viktiga inslag i debatten.

Greider avslutar boken med att fundera på vägar ut ur det här samhället. Han är kritisk till den europeiska socialdemokratin, som han menar saknar en ordentlig klassanalys. Han vill att arbetarrörelsen tar ett steg till vänster för att komma bort från den skattesänknings- och avregleringspolitik som nu dominerar politiken. Han menar att man även måste lyfta fram miljöfrågorna mer. Den sociala jämlikhetstanken är det centrala för att socialdemokratin ska komma framåt igen.

Boken är ett intressant debattinlägg. Den kunde dock ha stramats upp något; det var t.ex. lite väl mycket text om ”postmodernism”. Greider är egentligen bäst i sina artiklar, där han tvingas koncentrera sitt annars så ymniga ordflöde. Titeln på boken anspelar på några rader ur Bob Dylans ”All along the watchtower”.

Åsa Linderborg: Håll med eller håll käft

Åsa är en av Sveriges vassaste politiska skribenter. I den här boken har hon samlat ett antal artiklar från olika tidningar och tidskrifter som hon skrivit mellan 2003-2008. Här finns t.ex. kritiska inlägg mot Bushs invasion av Irak och kritik mot den svenska bombhögern med Per Ahlmark i spetsen. Både Göran Perssons och Fredrik Reinfeldts politik nagelfars. Här finns även kulturartiklar om Ulf Lundell, Cornelis Wreeswijk och Olof Lagercrantz.

I ”De fick nästan allt på önskelistan” från 2004 kritiseras Socialdemokraternas eftergifter gentemot Svenskt Näringsliv. I ”Det våras för Per Ahlmark” från 2004 är det högerliberalerna som får kritik. I ”Se här; Sverige!” lyfter hon fram Statistisk årsboks förtjänster; här finns den stora samtidsskildringen år för år. ”Vem har rätt att göra motstånd” handlar om motståndet mot USA:s ockupationsmakt i Irak. ”Måttfulla & anspråkslösa” handlar om näringslivets toppar. ”Håll med eller håll käft” – som också har fått bli titel på hela boken – handlar om debattklimatet inom socialdemokratin.

Håll med eller håll käft är en bra titel. Åsa Linderborg gör dock varken det ena eller det andra. Hon vågar sticka ut hakan ordentligt och är inte rädd för att vara vänster i dessa högertider.

Göran Hägg: Välfärdsåren

Göran Häggs bok är en tidsresa genom välfärdslandet Sverige; med start vid krigsslutet 1945 och fram till Palme-mordet 1986.

Hägg beskriver till viss del välfärds-Sverige ur eget perspektiv genom att berätta om sin uppväxt under 40- och 50-talen och vidare framåt i livet. Hans eget liv sätts samman med den politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen i Sverige.

Det är en intressant skildring av hur välfärdsstaten byggdes upp; med grundskola, daghem, ATP och biltrafik. Den politiska utvecklingen beskrivs ingående. Hägg berättar även om litteratur, film, musik och konst under dessa fyra årtionden.

Det är en bra bok som ger en grundlig genomgång av varför och hur den svenska välfärdsmodellen byggdes upp. Hägg berör i de sista kapitlen välfärdsstatens nedgång under 90-talet. Under detta årtionde ökade klyftorna i vårt samhälle igen. Hägg påpekar att de rikas ökade andel av vårt lands inkomster väl hade räckt till att behålla ATP kvar; något att tänka på i dagens EU-anpassade Sverige.

Thomas Erixzon