Rapport från kommunfullmäktige 30 mars 2006.

 

Här följer en rapport om främst SAFE:s debattinlägg under detta sammanträde.

 

Tunt föredrag om regionen.

Nässjös förre kommundirektör Ulf Fransson inledde med en timmes föredrag om det nyinrättade regionförbundet i Jönköpings län. Det var tyvärr rätt tunn soppa som serverades kring tillväxtprogram och kommande EU-stödregler. En broschyr presenterades varpå följande stod att läsa överst: ”ett snabbare, rundare och smartare län”. Man blir något matt inför dessa och liknande floskler man stöter på i kommunala och regionala sammanhang.

SAFE röstade i alla fall NEJ till bildandet av regionförbundet den gång det begav sig!

 

Energiomställning

Uno Kenstam frågade om vilka åtgärder som kan underlätta för ägare till bostadshus att göra energiomställning från el och olja till fjärrvärme och andra förnybara energikällor. Den besvarades av Christian Wattvil (fp); ordf. i miljö- och byggnadsnämnden. Wattvil gav ett fullödigt och utförligt svar där han bl.a. tog upp fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen.

 

I den följande debatten undrade Thomas Erixzon om man hade direktverkande el kvar på några av kommunens skolor och förskolor. Direktverkande el medför nämligen brandrisk. BU:nämndens ordförande Leif Ternstedt svarade att alla områden i kommunen inte hade fjärrvärme.

 

Bernt Hultberg poängterade att direktverkande el var onödigt och att det betydde kärnkraftsdrift i stor skala. Uranbrytning är ett stort miljöproblem på flera håll i världen framhöll Hultberg.

 

Professor i logistik

Marie-Louise Ekholm (m) hade ställt en intressant fråga ang. en logistikprofessur i Högskolan i Jönköping. Nässjö kommun har under 5 år betalat en miljon om året för denna professur. Ekholm undrade om professorn hade gjort någon nytta för Nässjö kommun. Bo Zander (s) svarade att det hade hon. Ekholm var tveksam till om kommunen borde subventionera professorstjänster på högskolan.

Detta föranledde SAFE:s Bernt Hultberg att påpeka att Ekholm hade röstat ja till kommunalt stöd till professorn. Hultberg själv hade röstat nej. Hultbergs sa att han för 1½ år sen hade ställt en liknande fråga till Greger Phalén, dåvarande kommunalråd för (s). Greger hade i sitt svar varit betydligt mer kritisk till vad professorn uträttat än vad nye (s)-rådet Bo Zander tyckte.

 

SAFE:s Thomas Erixzon sa att även han hade röstat nej. Han påpekade att sådant här stöd låg i gränslandet av vad kommunallagen tillät.

 

Buller i förskolor och skolor

Bernt Hultbergs fråga till Per Persson (c) ang. höga bullernivåer i skolor och förskolor besvarades istället av BU-nämndens ordförande Leif Ternstedt (s). Han sa bl.a. att man har utarbetat rutiner för miljöarbete och skyddsronder genomförs systematiskt. Ljudnivåerna kan vara höga i bl.a. matsalar och idrottshallar.

 

Hultberg kommenterade att det var viktigt med tassar under stolar, mjukt material var viktiga delar i att dämpa ljudnivån. Men viktigt är också att det blir mindre förskolegrupper och mindre antal elever i varje skolklass. Det kommer att kosta pengar poängterade Hultberg.

Marie-Louise Ekholm (m) sa i debatten bl.a. att det är prat som stör mest i skolor och förskolor, därefter är skrammel av stolar och bord besvärande, liksom gång och spring i förskolerum och skolsalar.

 

Kokerskor på förskolor

Bernt Hultberg läste upp sin interpellation ang. kokerskor på förskolor i kommunen. I Per Perssons (c) svar framkom att han inget hade emot att man nu tog bort kokerskorna på förskolorna. Maten skulle istället tillagas i storkök.

 

Det gjorde Hultberg upprörd. Han tyckte att det var en tokig politik att inte ersätta kokerskor som går i pension med ny personal. Han sa även att man håller på lägga ner matlagningen på förskolor, även på ställen där ingen kokerska går i pension. Det går med en ”rasande fart”, sa Hultberg.

 

Denna politik kostar kommunen mycket genom det blir mängder med  överbliven mat som måste kastas. På storköken har man inte samma detaljkunskap om hur många barn som är på plats för tillfället på förskolorna; inte heller hur omtyckta olika rätter är.

 

Det finns även mycket köksutrustning på förskolorna som står oanvänd när nu inte maten lagas på plats längre. Hultberg sa även att personal som deltar på ”pedagogisk lunch” minskar och att Tranås kommun nu gått tillbaka till det som gällde förr; dvs kokerska och tillagning på resp. förskola.

 

Föreningsbyrån

Bernt Hultbergs fråga ang. Föreningsbyråns framtid besvarades av Kultur- och fritidsnämndens ordförande Ann-Cathrin Gunnar (c). Hon hänvisade till en kommande utredning om konsekvenserna av en ev. nedläggning av Föreningsbyrån.

 

Hultberg undrade vilka direktiv utredningen hade fått och framhöll Föreningsbyråns förtjänster. Den ger även tre heltidsarbeten.

 

Thomas Erixzon sa att han hade mycket goda erfarenheter av Föreningsbyråns tryckeriservice. Den har genom åren varit till stor nytta för många av kommunens föreningar. Kultur- och Fritidsnämnden borde haft ett mer positivt direktiv för utredningen, i stil med: ”Hur ska vi göra för att Föreningsbyrån ska kunna fortsätta sin verksamhet, till gagn och nytta för kommunens föreningar”.

 

Lerig strandpromenad

Bernt Hultberg läste upp sin interpellation sin interpellation om den nu i snösmältningstider leriga strandpromenaden i stadsparken i Nässjö.

 

Dåligt förslag från Ekholm.

Thomas Erixzon sa att han tyckte att M-L Ekholms (m) lag om att flytta kommunens budgetsammanträde från november till juni var ett dåligt förslag. Mycket hinner hända på ett halvår fram till budgeten ska gälla. Under ett valår skulle ju också budgeten beslutas i juni, och sedan kanske det blir en ny majoritet i valet i september. Inte särskilt demokratiskt tyckte Erixzon.

Ekholms motion blev nedröstad med råge; bara en handfull moderater reserverade sig.

 

Thomas Erixzon