Bilaga 1: SAFEs och Uno Kenstams förslag ang. Kompassen

Ärende 9: Förslag till utvecklad styr- och ledningsmodell i Nässjö kommun – Kompassen

Att förändra styrmodell mot ett större ”tillitstänk” är bra.

Problemet med styrmodellen Pilen var inte per se.

Problemet var att den utifrån sin utgångspunkt i relativt enkla balanserade styrkort blev obalanserad genom att den överarbetades och det blev mer detaljfokus för långt ned i organisationen, snarare än ett instrument för flexibel styrning mot målen.

Det som framgår under stycke två under rubriken ”Inledning” visar att samtidigt som komplexiteten ökar, vilket stämmer när vi ser digitalisering och ökad byråkratisering i dess efterföljd, så måste beskrivningar av läget, och sätt att möta den verklighet vi har och tror oss få framöver, vara allt annat än komplexa; detta för att kunna föra en praktisk dialog kring arbetssätt och strukturer.

När människor med inflytande och makt säger att komplexiteten ökar, så finns en underton av att vanligt folk inte förstår. Det är viktigt att komma ihåg att komplexitet är ett vapen för de besuttna.
Därmed kan man säga att det är kasta eld på brasan att skaffa ett mer avancerat verktyg för att reda ut det; det kan slå tillbaka.

En pil pekar dit man vill. En kompass består av en konstant i form av en pil som alltid pekar åt ett håll och utifrån vilken man orienterar sig. Frågan är vad konstanten symboliserar i styrmodellen. En väsentlig del i arbete med kompass är en karta. På vilket sätt finns den med i tänket?

Under rubriken ”God ekonomisk hushållning” kommer vi in på ett tänk liknande balanserat styrkort i första stycket, vilket låter antyda att namnändringen inte är det viktiga – det kunde fortsatt varit en förenklad och förändrad Pilen.

Det finns flera skrivningar som är mycket bra och som man bör vara medveten om kräver mycket av oss som ska hantera den kommunala verksamheten. Jag har två exempel som i sig skulle kunna utgöra hela måldokumentet, styrmodell och etiska regler

1. ”Resurserna ska användas till rätt saker och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.” Här finns mycket att göra och kommer att kräva mycket av både politiker och förvaltningsledningar. För övrigt var ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet de del av Pilen i dess början.
2. ” Det är viktigt att understryka att tilliten i dialogen inte bygger på den personliga tilliten mellan två och flera individer, utan att det istället handlar om att skapa ett ömsesidigt förtroende på en professionell nivå.” står det under rubriken ”Dialog som metod för planering, avstämning och uppföljning” Att på samma gång avvisa vänskapskorruption och kräva att politiker och personal anstränger sig i debatten respektive lyfter sig i sin profession är mycket bra.

1. Sista meningen i andra stycket under rubriken ”Kultur präglad av tillit” känns litet för mycket. Jag tror inte att en modell kan säkerställa tillitsfullt mellanmänskligt agerande. Jag tror det är att – om man så vill – ha för mycket tillit till modellen. Meningen tas bort
2. I stycke tre ändras ”någon missköter sig” till något mer neutralt som ”….agera vid allvarliga problem och felaktigheter” e dyl. Det passar mer i ett principdokument.
3. Fjärde stycket om utvärdering. Här borde det stå att dialogen ska vara med dem som är ansvariga för arbetsinsatsernas utförande och inte enbart med dem som ska rapportera. Det är viktigt att dialogen är med ansvariga.
4. Första meningen i stycke två under rubriken ”God ekonomisk hushållning” är tveksam ur flera aspekter. En generation anses vara ca 30 år. Meningen innebär att en investering som inte bär frukt omedelbart inte ska genomföras, vilket är emot i princip all solidarisk välfärdsproduktion och infrastruktur. Det betyder att en generation som lever i en ekonomiskt produktiv och fruktbar tid inte ska acceptera att den välfärd som skapas ska kunna åtnjutas av nästa generation. Meningen tas bort.
5. En ny rubrik läggs till efter stycket med rubriken ”Nämndernas grunduppdrag”. Det stycket ska ha en rubrik ”Aktiva medborgare” där medborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande framgår. till exempel medborgardialog, medborgarförslag och allmänhetens frågestund.
6. Under huvudrubriken ”Roll- och ansvarsfördelning” och underrubriken ”Medarbetare” tillförs en punkt om ökat underifrånperspektiv. Att på olika nivåer i organisationen välkomna initiativ till att utveckla verksamheten utifrån grunduppdraget.
   
   

*

7. Jag ska nämna fyra punkter av mer redaktionell karaktär som justeras enligt nedan. (detta förslag drogs senare tillbaka av Uno)

• Definitionen av medborgarfokus på sidan 4 bör skrivas om för den stämmer inte med Tillitsdelegationens formulering.
• I första stycket på sidan 5 står det ”säkersäkerställs”.
• På sidan 7 anges att fullmäktige fattade beslut om fokusmålen april 2020. Jag misslyckas med att hitta ärendet. Det dyker dock upp i fullmäktige juni 2020.
• De båda fokusmålen är litet olyckligt formulerade i fullmäktiges beslut. Ett formulerades som vision, det andra ej. På sidan 7 har visionsformuleringen helt försvunnit då det i andra fokusmålet står”ska ha” och det korrekta enligt fullmäktiges beslut är ”har”.

Yrkanden:

I första hand yrkas återremiss för att inarbeta de synpunkter som lämnats ovan.

I andra hand yrkas bifall på vart och ett av de 7 punkterna.