Korta fakta om Nässjö kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige i Nässjö har 57 ledamöter.

Vid valet 2014 fördelades platserna på följande sätt:

Socialdemokraterna 17
Sverigedemokraterna 11
Moderaterna 8
Kristdemokraterna 7
SAFE 4
Miljöpartiet 4
Centern 4
Folkpartiet 1
Vänsterpartiet 1

I kommunens majoritetsstyre 2014 – 2018 ingår Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Dessa partier har tillsammans 30 röster av 57 i kommunfullmäktige. De har även majoritet i alla nämnder och styrelser.

Nässjös kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden – dock med uppehåll i juli. Vanligtvis är sammanträdet den sista torsdagen varje månad. Sammanträdena brukar börja kl. 18:00.

Budgetsammanträdet i november brukar dock starta redan kl. 8:30. 

Liten fullmäktigeordlista

Beslut: i fullmäktige fattas vanligtvis med enkel majoritet – om alla i fullmäktige röstar måste ett förslag alltså få 29 röster för att vinna.

Bordläggning: man kan begära att uppskjuta beslut i ett ärende till nästa sammanträde. Då räcker det med att en tredjedel (19 st.) av fullmäktiges ledamöter vill ha bordläggning. Man får dock inte utreda ärendet på nytt under den tid bordläggningen varar. (jfr återremiss)

Enkel fråga: fråga som ledamot ställer kommunalråd eller nämndordförande. Bara den som ställer frågan och den som besvarar den kan delta i debatten. (jfr interpellation)

Ersättare: den som blivit invald på ersättarplats i fullmäktige. Är en ledamot frånvarande kan en ersättare gå in i ledamotens ställe. Ersättaren har då som tjänstgörande samma rättigheter som en ledamot. En ersättare som är närvarande på fullmäktige men inte är tjänstgörande har dock vare sig yttrande- eller förslagsrätt och förstås inte heller rösträtt. Ersättaren får dock arvode om han/hon är närvarande. (SAFE har föreslagit att ej tjänstgörande ersättare i fullmäktige ska ha yttrande rätt på samma sätt som man har det i nämnder och styrelser).

Interpellation: fråga som ledamot ställer till kommunalråd eller nämndordförande. Alla i fullmäktige kan delta i diskussionen kring frågan. (jfr enkel fråga)

Kommunfullmäktige: kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs direkt av kommuninvånarna vart fjärde år. Kommunfullmäktiges sammanträden brukar i regel vara öppna. Hur kommunfullmäktiges sammanträden ska ske styrs av kommunallagen. Kommunen kan komplettera med en egen arbetsordning för fullmäktige; denna får dock inte bryta mot kommunallagen.

Ledamot: den som blivit invald på ordinarie plats i fullmäktige. En ledamot har yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt på fullmäktige.

Motion: förslag som ledamot i fullmäktige lägger. Förslaget ska först utredas av berörda kommunala nämnder innan fullmäktige till slut avgör hur den ska besvaras.

Reservation: Om en eller flera ledamöter tycker att fullmäktige har fattat fel beslut kan han/hon reservera sig mot detta. Det innebär att man då inte är juridiskt ansvarig för det beslut som fullmäktige har fattat. Om man inte har reserverat sig har man juridiskt sett gått med på fullmäktiges beslut även om man har lagt eget förslag eller röstat på något annat förslag än det som fick majoritet. Detta är anledningen till att SAFE:s och andra partiers ledamöter vanligtvis reserverar sig när det egna förslaget inte får majoritet i fullmäktige.

Votering/omröstning: vanligtvis fattas besluten i fullmäktige genom att ledamöterna ropar "ja" till det förslag som man stöder. Om det är oklart vilket förslag som fått flest röster eller om man tydligt vill framhäva vikten av en fråga kan man begära votering/omröstning.
Fullmäktiges sekreterare läser då upp namnen på de närvarande ledamöterna och man får rösta var för sig och får detta antecknat i protokollet. Man kan rösta ja, nej eller avstå. Det räcker med om en enda ledamot i fullmäktige begär omröstning för att den ska genomföras. Vid personval skall omröstning vara sluten, d.v.s. man lämnar sin röst skriftligt på samman sätt som när man röstar i en vallokal.

Yrkande: när ett ärende behandlas i fullmäktige kan ledamöterna stödja alternativt inte stödja andras förslag. Man kan också lägga egna förslag under debattens gång. Detta brukar kallas för att yrkar någonting. Stödjer man ett förslag yrkar man bifall, stödjer man inte ett förslag yrkar man avslag. Lägger man egna förslag i ärendet kan det ske i form av motförslag eller tilläggsförslag/tilläggsyrkande.

Återremiss: tycker man att ett ärende är för dåligt utrett kan begära återremiss. Frågan går då till vidare utredning hos berörda nämnder/styrelser innan den behandlas i fullmäktige på nytt. Liksom vid bordläggning räcker det att en tredjedel (19 st) röstar ja till återremiss vid första tillfället. (jfr bordläggning)

Thomas Erixzon

Kompletteringar i ordlistan kommer att ske fortlöpande.