Nyårstal på fredsgudstjänst

i Norra Sandsjö kyrka 1 jan. 2007.

 

Det som får stora rubriker i media brukar vara katastrofer, krig och diktatorer. Jag tänkte istället berätta om en del positiva händelser och personer, om människor som för utvecklingen framåt.

 

Mitt nyårstal kommer att handla om årets pristagare i:

 

The Right Livelihood Award

 

- även kallat det Alternativa Nobelpriset.

 

Grundare är Jakob von Uexkull. När han sålde sin frimärkssamling för drygt 25 år sedan använde han pengarna till att instifta detta pris.

 

Det delas årligen dela ut detta pris till människor som ”på ett tappert sätt levt efter principen att varje person ska ha ett ärligt yrke som till fullo respekterar andra människor och den naturliga världen, samt ta ansvar för våra handlingars konsekvenser och bara använda en rättvis del av jordens tillgångar".

 

2006 delades ut den 8 december i riksdagshuset i Stockholm. Tre pristagare fick dela på prissumman, som var 2 miljoner kronor. Dessutom delades ett hederspris ut.

 

 

Pristagare 2006 var:

 

Ruth Manorama, Indien

 

Hon har varit aktiv i de kastlösa kvinnornas kamp mot förtryck

De kastlösa kallas daliter, vilket betyder just förtryckta. Daliterna är  ca 200 miljoner i Indien. Var femte indier är kastlös.

 

Daliterna står utanför kastsystemet och är en social underklass i Indien. Den indiska konstitutionen garanterar mänskliga rättigheter för alla - men man upphäver inte ett 3000-årigt förtryckarsystem bara med lagstiftning.

 

Ruth Manorama kommer från Bangalore. Hon blev kristen – men kristna daliter hamnar utanför statliga stödsystem för kastlösa. Kristna räknas inte officiellt som daliter. Majoriteten av Indiens kristna är kastlösa.

 

Dalit-kvinnorna är trefaldigt förtryckta; som daliter, som fattiga och som kvinnor. Prostitution ofta enda sättet för en dalitkvinna att få en inkomst.

 

Ruth Manorama är sedan 1995 president för Nationella federationen av dalitkvinnor.

 

Hon menar att ett stort problem är globaliseringens av Indiens politik. Regeringen pressas att minska statligt stöd till hälsoprogram, utbildning och grundläggande välfärdsprogram. Detta drabbar de sämst ställda, särskilt dalit-kvinnorna.

 

För prissumman ska hon bygga ett kvinnocentrum i Bangalore.

 

 

Medellins Internationella Poesifestival

 

Staden Medellin i Colombia styrdes i många år kriminella. Staden har sagts vara huvudcentrum för världens narkotikatrafik och en av de farligaste städerna i världen.

 

1991 tog Fernando Rendón initiativ till internationell poesifestival i Medellin tillsammans med ett dussin vänner.

 

Idén var enkel; genom att organisera poesiläsning på gatorna hjälpte man människorna i Medellin att återvinna sin stad och att på nytt etablera ett kulturellt liv i kontrast mot våldet. Sedan dess är poesifestivalen årligen återkommande.

 

Det läses poesi av 80-tal poeter från över 50 länder; på teatrar, i parker, i kyrkor, ja även i fängelser. Ända upp till 200 000 personer kan komma för att lyssna. Festivalen har vuxit till en stor rörelse med en mångfald aktiviteter.

 

Rörelsen har också spridit sig till andra länder.

Under festivalen 2003 samlads en global konferens för Poesi för Fred i Colombia. Mottot är: ”En fred är mer aktiv än alla krig!”

 

 

Daniel Ellsberg, USA

 

Han är med i Kärnvapenålderns Fredsstiftelse, the Nuclear Age Peace Foundation. Han blev under 1970-talet känd för avslöjandet av Pentagon-dokumenten (The Pentagon-Papers) som avslöjade lögner från USA:s regering om Vietnamkriget.

 

Han har nu fått priset för att

- ha motarbetat regeringarnas hemlighetsmakeri om kärnvapenrustningen.

- hjälpa till att bygga en världsrörelse för att förhindra användningen av kärnvapen

- att förhindra eller avsluta interventioner som kan leda till användning av kärnvapen

- och att skapa en värld fri från kärnvapen.

 

I en debattartikel i DN den 6 december 2006 efterlyser Daniel Ellsberg nya ”Pentagondokument” om USA:s krigsplanering i Mellanöstern. Amerikansk kärnvapenanvändning är ett högst aktuellt inslag i Bushadministrationens detaljplanering för ett eventuellt angrepp mot Iran. Om det sätts i verket skulle Bush enligt FN göra sig skyldig till det allvarligaste tänkbara brottet mot mänskligheten.

 

 

Chico Whitaker, Brasilien

 

Årets hederspristagare har kämpat mot korruption och demokrati i hela sitt liv. Han är en av nyckelpersonerna bakom World Social Forum en global mötesplats för alla de rörelser som kämpar för en rättvisare värld.

 

Som radikal katolsk aktivist och medlem i det brasilianska arbetarpartiet PT har han dessutom under flera årtionden arbetat för demokrati och social rättvisa i Brasilien.

 

2001 vallfärdade 20 000 människor från hela världen till den brasilianska staden Porto Alegre för att delta i historiens första World Social Forum.

Man hoppats på 2 500 deltagare, inte 20 000 säger Chico. Efter denna succé beslutade sig arrangörerna för att arrangera ett nytt forum. Och uppslutningen kring World Social Forum blev större för varje år:

50 000 deltagare år 2002, 100 000 år 2003, 120 000 år 2004 och närmare 200 000 deltagare år 2005.


Aldrig tidigare i historien hade så många människor, från så många delar av världen, samlats för att dela erfarenheter av sin sociala kamp och för att diskutera politik. En ny global gräsrotspolitisk arena var född.

 

Topparna i regeringar, storförtag o.dyl. brukar träffas i Davos i Schweiz för överläggningar. Idén med World Social Forum var att skapa ett alternativt forum för sociala rörelser, där människor och inte pengar skulle stå i centrum.

 

I januari 2007 är det åter dags för global samling. World Social Forum anländer då till Afrika, till Kenyas huvudstad Nairobi. Nu väntas 100 000 människor från hela världen till Nairobi.

 

*

 

De många människorna som för världens utveckling framåt får inte de stora tidningsrubrikerna. The Right Livelihood Award ger uppmärksamhet åt människor som runt om på jord kämpar mot förtryck, miljöförstöring och orättvisor, och som arbetar för att vi alla ska få en bättre värld att

leva i.

 

Till sist önskar jag alla ett Gott Nytt Fredens År 2007.

 

Thomas Erixzon

Nässjö Freds- och Skiljedomsförening